Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering. Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter- vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF och använder formativa utvärderingar.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ?hjälpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

Varför bloggare bloggar samt förhållandet till privat och offentligt på bloggen. Intervju med fyra bloggare i Sverige, en kvalitativ undersökning. Studiens syfte är att undersöka varför individer bloggar och hur de förhåller sig till privat respektive offentligt. För att ta reda på detta har vi använt metoden kvalitativ undersökning. Detta gjordes genom att intervjua fyra olika bloggare med olika åldrar och intressen. De intervjuade har ingen anknytning till varandra. Arbetet har jämförts med en tidigare undersökning utfört av Nardi et Al (2004) i USA.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Various problems with nail disorders have been noticed in the Swedish population of Giant Schnauzer, but the frequencies of these problems are unknown. This could be due to the fact that bad nail quality has several differential diagnoses and lack of diagnostic criteria and diagnostic codes for nail disorders. The main purpose of this study is to review different types of claw defects and diseases of the nail bed in dogs, and to classify and evaluate the proportions in the Swedish Giant Schnauzer population. The nail is a specialized part of the skin. The quick will strengthen and protect the third phalang against the surrounding.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen.