IntroduktionBröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning. SyfteSyftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. MetodEn systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. ResultatAnalysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats    Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra.

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre ökar varje år, både hos män och kvinnor, och är ett av de största hälsoproblemen. Cirka en fjärdedel av alla platser på ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvården miljonbelopp varje år. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos är en utbredd sjukdom som ger en minskad hållfasthet i benet och ökar risken för frakturer.

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar.Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? som utgångspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Det huvudsakliga syftet med projektet är att belysa utställningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt är att jag har valt att titta på utställningarna på kulturcentret Astrid Lindgrens Näs. Metoden för projektet innebär att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens Näs samt arbetat med teori som beskriver förhållandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte är ett ge en viss insikt i hur arbetet på museet genomförs, på ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet är närvarande och vad som bibehåller dem är rädslan för att besökarna skall missförstå.

I den här uppsatsen diskuterar jag, med utgångspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltså dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frågeställningarana rör i detta fall det sätt varpå våra värderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget någon normativ kraft, eller består de enbart i kognitiva till-stånd? Utifrån dessa grundvalar bedömer jag sedan å ena sidan hur Blackburns teori funge-rar på det metaetiska planet, och å den andra för hur den svarar mot våra intuitioner om mo-ralföreställningarnas betydelse för vår handlingskraft.

The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Bakgrund: Artros kan utvecklas utan påvisbar anledning eller till följd av en inflammatorisk sjukdom eller ett trauma. Det är framförallt äldre personer som drabbas av artros och kvinnor drabbas oftare jämfört med män. Knä- och höftleder samt stortån- och tummarnas grundleder är de leder som framförallt drabbas av artros men sjukdomen kan även förekomma i ryggradens leder. I åldrarna 65-74 är 20?30% drabbade av röntgendiagnostiserad knäledsartros.

Möjlighet till vila är ett grundläggande mänskligt behov. Vid kritisk sjukdom eller trauma som kräver intensivvård befinner sig människan i en miljö med andra rutiner och annan dygnsrytm. Miljön på intensivvårdsrummet kan leda till sömnstörningar och utgöra ett hinder för vila. Brist på vila och sömn förhindrar läkning och återhämtning och beskrivs som en bidragande faktor till IVA-syndrom. Att befrämja patientens behov av vila är intensivvårdssjuksköterskans uppgift och att befrämja vila för en annan människa borde innebära att själv ha en tanke om vad vila kan innebära.

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Syfte:Vårt syfte är att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mån de påverkar ska vi dessutom utreda vad de påverkar och hur. Metod:Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv och genomförs med användande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket består av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsområden som angränsar vårt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.