I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av Transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvensTransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en förändring av tonarten kan påverka en lyssnares upplevelse av en låt, hur lyssnarens känslomässiga reaktioner påverkas när låten får en annan tonart än originalet, utan att för den skull ändra något annat i det musikaliska framförandet. Jag har i undersökningen använt mig av två nyskrivna låtar i tre olika tonarter/tonhöjder som utgångspunkt i ett lyssningstest där testpersonerna fick svara på en enkät som fokuserade på hur de känslomässigt upplevde respektive version. Testet genomfördes i två omgångar med två olika testgrupper, ?musiker? och ?mer allmänt musikintresserade?. Resultatet redovisas i form av stapeldiagram som visar hur de olika versionerna av låtarna uppfattades av testpersonerna.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av Transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvensTransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på högamatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? då man tänker sig en annan skrivennot och kan läsa av den.

I denna uppsats jämförs två nusvenska översättningar från latinet av några kapitel i heliga Birgittas uppenbarelser, bok VII. De svenska översättningar som jämförs är Tryggve Lundéns, tryckt 1958, och Alf Härdelins från 2003. Finns det olikheter i översättningarna och hur skiljer sig i så fall de båda översättningarna från varandra? Vad har en ny översättning tillfört?Analysen av de två översättningarna har utgått från ett begränsat antal av Lars Wollins femton översättningsstrategier för att beskriva grammatiska och syntaktiska olikheter. De som här använts är följande: variation, tillägg, strykning, Transponering och nivåjustering..