Suicid har lÀnge varit den frÀmsta dödsorsaken bland unga mÀnniskor.Det Àr en stor uppgift för sjukvÄrden att bemöta patienterna pÄ ett respektfullt sÀtt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vÄrd krÀver ett holistiskt synsÀtt, vilket kan vara en utmaning och bygger pÄ god kommunikation. Det finns endast ett fÄtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vÄrdade pÄ sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring Àmnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvÄrdnad pÄ sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vÄrd och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har anvÀnts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, kÀnslomÀssig dimension och delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vÄrdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvÄrdnaden i hemmet hamnar pÄ de anhöriga eftersom de befinner sig nÀrmast den sjuke patienten. För att sjukvÄrden ska kunna stötta de anhöriga pÄ bÀsta sÀtt Àr det viktigt att fÄ kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen dÄ en cancersjuk anhörig vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Bakgrund: NÀr en anhörig drabbas av cancer och vÄrdas vid livets slut vÀljer den anhörige ofta att vÄrdas hemma. Den nÀrstÄende tar dÄ pÄ sig ansvaret som vÄrdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn artiklarna framkom fyra huvudkategorier och tvÄ underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det Àr för den nÀrstÄende att vÄrda vid livets slut. Resultatet visade att den nÀrstÄende vÀljer att prioritera den anhörige över sig sjÀlv vilket leder till ökad fysisk och psykisk pÄfrestning av den nÀrstÄendes hÀlsa. Trots ökad pÄfrestning vÀljer den nÀrstÄende ÀndÄ att ta pÄ sig ansvaret som vÄrdare utifrÄn kÀrlek.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att frÀmja liv och Àven att hjÀlpa till pÄ bÀsta sÀtt för de mÀnniskor dÀr livet tar slut. Alla mÀnniskor skall ges rÀtt till att fÄ bestÀmma över sitt eget liv, fÄ bÀsta möjliga vÄrd och fÄ dö under vÀrdiga former. Döden Àr en del av livets villkor. Palliativ vÄrd syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande mÄlet Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans Äligganden ingÄr att lindra lidande.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse kring nÀr deras barn befinner sig i det terminala skedet av svÄr sjukdom eller trauma, och av den palliativa vÄrd de erhÄller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrÄn datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att förÀldrar upplevde att vÀgen mot att förlora ett barn var en kaosartad och kÀnsloladdad tid.

Introduktion: VÄrd i livets slutskede Àr nÀr döden vÀntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbÀttrad livskvalité för patienten och de nÀrstÄende.NÀrstÄende upplever palliativ vÄrd ofta som en frÀmmande situation och pÄverkas fysiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. De nÀrstÄende spelar en stor roll för vÀlbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick frÄn Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lÀmpliga sökord.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsÀkras en palliativ vÄrd i livets slut pÄ lika villkor över hela landet. Forskning visar att den Àldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vÄrd. Det finns en tydlig trend mot att Àldre mÀnniskor i större utstrÀckning kommer att vÄrdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebÀr detta att stÀllas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vÄrd. Den Àldre mÀnniskan i livets slut genomgÄr en transition.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vÄrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes pÄ databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjÀlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Hopp Àr ett fenomen som Àr svÄrt att definiera. Hopp upplevs pÄ olika sÀtt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp Àr betydelsefullt för patienter i palliativ vÄrd och kan ge patienter förmÄga att uthÀrda lidandet och det betraktas som en inre resurs som Àr viktig för att uppnÄ livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject.