Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lärare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Det här arbetets syfte är att utvärdera olika implementationer av grundläggande mekanismer inom området hierarkiska tillståndsmaskiner. De grundläggande mekanismerna, det vill säga representationerna för tillstånd och händelser, implementeras på fyra olika sätt, och de hierarkiska tillståndsmaskinerna utformas utifrån de möjligheter som de grundläggande mekanismernas implementation ger.I arbetet implementeras de hierarkiska tillståndsmaskinerna i programmeringsspråket C++. Dessa hierarkiska tillståndsmaskiners tidseffektivitet i Transitioner per sekund mäts genom ett experiment. Utvärderingen av experimentet visar att den hierarkiska tillståndsmaskinen som använder arv i C++ för att koppla samman tillstånden och som utnyttjar objekttillstånd och medlemsfunktionshändelser kan utföra runt 780 000 Transitioner per sekund. Den är därför den tidseffektivaste av de fyra hierarkiska tillståndsmaskinerna.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

The aim of this study was to identify and make transitions in Swedish preschool-class-9-years elementary schools visible with a special-needs educational perspective. Transitions in focus were those between preschool-class and primary school, between grade three and four and the last between grade six and seven.In the 1960?th Swedish elementary school were devided into three levels; primary school, intermediate level school and upper level lower secondary school. Those levels were officially removed when the curriculum of 1994 was introduced. However, in some way such levels still exist, for example in organisation and structure of schools, the curriculum and teacher education.How did school leaders design transitions between levels and which tools were used? What kind of information was transferred to help children with special needs and what was the role of the special pedagogue in the transition process?The study was a combination of a quantitative and qualitative method, a questionnaire survey complemented with qualitative interviews with special pedagogues in three schools in a middle-sized Swedish town.The result of the study shows that schools in focus had a work plan.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom Transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos.Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare..

Att drabbas av stroke innebär ofta en stor livsomställning för individer eftersomsjukdomen kan medföra stora förändringar vid övergången från frisk till sjuk.Transitioner är en process som innefattar en övergång från en period i livet till en annan.Att drabbas av sjukdom kan innebära en påverkan på hela patientens livssituation.Anpassning handlar om att skapa en balans i tillvaron genom att hantera deomständigheter som individen ställs inför. Individer som drabbas av sjukdom kan vara istörre behov av stöd för att klara av anpassningen på ett bra sätt. Sjuksköterskanbehöver ha kunskap och förståelse för hur transitionen kan upplevas för att kunna hjälpapatienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Syftet var att belysa hur patienter somdrabbats av stroke upplever övergången till en ny livssituation. Litteraturöversiktenbaserades på tolv kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.