När solvinden påverkar jordens magnetosfär skapas geomagnetiskt inducerade strömmar (GIC) i jordskorpan. De här likströmmarna kan komma in i kraftsystemet och orsaka spänningskollaps. Den här rapporten behandlar hur GIC skapas, hur de kan påverka systemTransformatorerna i stamnätet samt vilka ändringar som bör göras i transformatorspecifikationen för att skydda nya Transformatorer. Risken för att GIC skall medföra en spänningskollaps är ganska liten men eftersom följderna kan bli allvarliga bör åtgärder för att skydda Transformatorerna vidtas. En trefas transformator med tre ben är den transformatorkonstruktion som är mest tålig mot GIC.

När solvinden påverkar jordens magnetosfär skapas geomagnetiskt inducerade strömmar (GIC) i jordskorpan. De här likströmmarna kan komma in i kraftsystemet och orsaka spänningskollaps. Den här rapporten behandlar hur GIC skapas, hur de kan påverka systemTransformatorerna i stamnätet samt vilka ändringar som bör göras i transformatorspecifikationen för att skydda nya Transformatorer. Risken för att GIC skall medföra en spänningskollaps är ganska liten men eftersom följderna kan bli allvarliga bör åtgärder för att skydda Transformatorerna vidtas. En trefas transformator med tre ben är den transformatorkonstruktion som är mest tålig mot GIC.

Detta examensarbete är utfört på WSP i Skellefteå på uppdrag av Rönnskärverket i Skelleftehamn.Rönnskärverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var färdigt för produktion år 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade Rönnskär 190 000 ton koppar och år 2013 producerades 206 000 ton. Här jobbar 866 medarbetare i dagsläget.Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgår till ca 1,2 TWh/år.Rönnskärs industriområdes elförsörjning är mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till långa stilleståndstider och dyra reparationer. KraftTransformatorerna måste ha hög drifttillgänglighet och Transformatorerna som inhandlas till produktionsanläggningarna måste vara robusta.Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade Transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke på framtida inköp.Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgänglighet och driftsäkerhet, göra beräkningar för korslutningsströmmar och förluster på Transformatorer utifrån transformatortillverkarens uppgifter.Examensarbetets mål är att jämföra olika parametrar på torr- och oljeisolerade Transformatorer från olika tillverkare som resulterar i en jämförelsetabell beroende på skenbar effekt och spänning, visar skillnaden mellan olika typer av Transformatorer.I arbetet finns en litteraturstudie främst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren.Rekommendationerna ska ses som en förstudie.

Detta examensarbete är utfört på WSP i Skellefteå på uppdrag av Rönnskärverket i Skelleftehamn.Rönnskärverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var färdigt för produktion år 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade Rönnskär 190 000 ton koppar och år 2013 producerades 206 000 ton. Här jobbar 866 medarbetare i dagsläget.Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgår till ca 1,2 TWh/år.Rönnskärs industriområdes elförsörjning är mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till långa stilleståndstider och dyra reparationer. KraftTransformatorerna måste ha hög drifttillgänglighet och Transformatorerna som inhandlas till produktionsanläggningarna måste vara robusta.Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade Transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke på framtida inköp.Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgänglighet och driftsäkerhet, göra beräkningar för korslutningsströmmar och förluster på Transformatorer utifrån transformatortillverkarens uppgifter.Examensarbetets mål är att jämföra olika parametrar på torr- och oljeisolerade Transformatorer från olika tillverkare som resulterar i en jämförelsetabell beroende på skenbar effekt och spänning, visar skillnaden mellan olika typer av Transformatorer.I arbetet finns en litteraturstudie främst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren.Rekommendationerna ska ses som en förstudie.

Rapporten utreder om distributionsTransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.50 kVA-Transformatorer skiljer inte särskilt mycket från Transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella Transformatorerna.För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-Transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator.

Denna rapport innehåller en utredning av effektflöden på Uddevalla Energi Elnät AB:s mottagningsstationer och optimering av driftläggning för dess effektkondensatorbatterier och Transformatorer.Uddevalla Energi Elnät AB har sedan 30 år haft effektkondensatorbatterier inkopplade nästan hela året och dessa behöver av åldersskäl snart bytas ut. Uddevalla Energi Elnät AB har därför behov av nya rutiner för driftläggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska Kraftnät och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnätet.I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering på mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering på mottagningsstation kompletterat med faskompensering på abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering på abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering på abonnentstationer är mest lämplig att genomföra.  Det har tidigare konstaterats att det under delar av året har varit låg belastning på några av mottagningsstationernas Transformatorer. Det har aldrig utretts om det är lönsamt att stänga av den ena transformatorn under hela eller delar av året.I utredningen om driftläggning av Transformatorerna på mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebär att en transformator körs i tomgång utan last och ett alternativ med en helt avstängd transformator.

Rapporten beskriver hur vi gått tillväga för att lösa uppgiften som var att bestämma om det går att stänga av några Transformatorer under sommarrevisionerna när man inte producerar någon elektricitet. Den tar även upp hur förbrukad el förhåller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt även hur förbrukningen ser ut kontra producerad över året.Genom kartläggande av de stora effektförbrukarna, och bestämma under vilka driftfall de används, har vi kunnat konstatera att det skulle krävas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrån en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgångskostnaderna för själva Transformatorerna och kom fram till att dessa är väldigt små i sammanhanget.Många problem uppenbarade sig under arbetets gång ju mer information som intogs, exempel på det är just att många komponenter till de olika pannorna är fördelade över flera Transformatorer och en annan orsak är att centraler för lampor och dylikt är kopplade i olika omfattning till de olika Transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna få arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det är svårt att hitta enkla sätt att spara energi, som att slå av och på en transformator, och att man kanske borde titta mer på enskilda komponenter..

Sekretessbelagd.

Sekretessbelagd.

På uppdrag från One Nordic AB utreder denna rapport ur ett allmänt perspektiv vilka energibesparande åtgärder som kan utföras på vattenkraftverk. Fokus ligger på, enligt önskan av beställande företag, värmeåtervinning från Transformatorer, effektivisering av isfrihållningen kring utskovsluckor samt effektivisering och modernisering av belysningsanläggningar. Rapporten ger förslag på energieffektiviseringar tillsammans med konkreta beräkningsexempel på hur mycket energi som går att spara under angivna förhållanden. Resultatet visar att energieffektiviseringar bör föregås av en djupanalys av varje kraftstations budget, behov och efterfrågan tillsammans med ett noggrant ställningstagande till eventuella risker. Eftersom en mängd variabler gör det svårt att presentera en generell bästa lösning presenterar rapporten ett par rekommenderade lösningar till värmeåtervinning från Transformatorer, energibesparande åtgärder i och kring utskovsluckorna samt ett flertal alternativ till energieffektivisering av belysningsanläggningar..

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.