Abstract: This report covers primarily the work of documenting electromagnetic fields generated by one of the later parts in the electrical power distribution chain: The electrical substation, wherein 10 kV is transformed to 400 V for use by private consumers. Thus it is one of the most widespread and frequently occurring parts in the Swedish power grid and of particular interest, as electrical substations are found everywhere in populated areas, often in close vicinity to people and animals.The report deals with a number of formulated questions and/or hypothesis? stated at the onset of the work undertaken, theory that is relevant for the topics the report covers, the details of the field work undertaken and the following analysis of the readings, which in term provide answers for the questions stated in the beginning. It also covers what is the currently known short term and long term risks associated with electromagnetic fields in the power frequent spectrum and of varying intensity in the vicinity of humans.The analysis also provides recommendations and identifies several points to carefully consider when planning for new installations or replacements of some parts of existing installations.For enhanced reading comprehension there is, aside from sections with pictures and attached explanatory texts and templates, several graphs, one-line diagram and maps of the power grid among the appendixes to the rapport..

Rapporten utreder om distributionsTransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.50 kVA-Transformatorer skiljer inte särskilt mycket från Transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella Transformatorerna.För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-Transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-Transformator.

Inom Luleå Energi Elnät pågår reinvesteringar i elnätet. För att ta reda på om en av reinvesteringarna i elnätet lönar sig att utföra med tanke på minskade belastningsförluster har en jämförelse gjorts mellan ett äldre ledningsnät och ett nytt projekterat på mellanspänningssidan. Den gamla befintliga friledningen som till större del består av blanklina ska raseras så fort den nya linjen är klar och ersättas av både markkabel och isolerad BLL. För att komma fram till om belastningsförlusterna på den specifika linjen kommer att reduceras har data om de aktuella linjerna tagits fram; vilken typ av ledningar som finns och hur långa de är, resistansen på ledare och Transformatorer, samt vilken kundbelastning som varje Transformator har. Förlustberäkningarna utförts med hjälp av Excel.

Vattenfalls ambition är att vara ledande inom miljöområdet. All användning av energi påverkar miljön och vid drift av kraftstationer konsumeras mycket energi. Energieffektivisering är ekonomiskt mycket lönsamt och ger positiva effekter på miljö-och klimat. Vattenfall Power Consultant AB satsar därför tillsammans med övriga Vattenfall på att föra fram dessa frågor och genomföra energieffektiviseringar på bl.a. vattenkraftstationer. Detta examensarbete beskriver på vilket sätt det går att beräkna tillgänglig överskotts energi och hur man kan ta vara på denna energi.

Skyddsfilosofierna gällande reläskyddsinställningar har varit densamma genom åren. En god avvägning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krävs. Hur det görs är ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och därför finns inget exakt svar på hur den optimala lösningen för ett specifikt reläskyddssystem ska se ut. Närmare undersökningar på funktioner och jämförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De båda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har också undersökts och jämförts.Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska reläskydden var enkla i sitt utförande och pålitliga. De äldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 år i drift.  Som väntat så var REF 615 betydligt snabbare än dess äldre motsvarighet RRMJ 4.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt Transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt Transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

Detta är en rapport av ett examensarbete i Energiteknik, vilket har gjorts i form av en energikartläggning av företaget Martinsons Trä AB i Bygdsiljum. Vidare är detta arbete en del i NV Eko (ett näringslivsinriktat samverkansprojekt riktat direkt till företag och kommuner i Norr- och Västerbotten). Syftet med rapporten är att ge en djupare bild av hur energin används på Martinsons Trä AB:s sågverk i Bygdsiljum, genom att kartlägga energianvändningen på företaget, mer specifikt elanvändningen. Vissa prioriteringar gjordes utifrån produktionen, och delar av fabriken kartlades.För att kartlägga användningen av elektricitet har mätningar gjorts, data inhämtats och samråd med anställda hölls.Årsanvändningen uppskattades genom att mäta momentan elanvändning och sedan använda dessa siffror för beräkningar av totala användningen. Resultat av detta arbete innefattar statistik över kartlagda fabrikers elanvändning samt en rad åtgärdsförslag.

As break downs of production transformers are costly and often result in long outages it is essential for reliability of operation that the transformers are manufactured to be robust. The aim of this M.Sc. thesis is to investigate if deviations should be made from the standard IEC 60076 ? Power Transformers in order to describe a robust large power transformer for procurement.The investigation has been conducted in three stages. In the first stage a definition of the term robust was developed in consultation with the client Vattenfall Vattenkraft.

Historically transformers with system earth equipment have been modeled as open circuits in zero sequence. This approximation has been satisfying, but lately it has been discovered that equipment on one side of the transformer have responded to faults that occurred at the other side. Most of these problems took place when the majority of the system on the secondary side of the transformer contained cables. These findings have led to questioning whether or not the former model of the transformer in zero sequence is correct. This report investigates if it is necessary to represent the transformer in zero sequence in another way than it is usually done today.

En Transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av Transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida Transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera Transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En Transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av Transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida Transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera Transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En Transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av Transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida Transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera Transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En Transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av Transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida Transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera Transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En Transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av Transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida Transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera Transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.