Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ?s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee?s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it?s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

SammanfattningTitel:Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som används för att leda inhyrd arbetskraft och hur de påverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktivmetod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störstutsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut ochfå en bredare bild är främsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring?Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

  .

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet.

 Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..