Bakgrund: Teorier i omvårdnad har beskrivits av många omvårdnadsforskare. Sjuksköterskeprofessionen är tvärvetenskaplig. Huvudämnet i sjuksköterskeutbildningen är omvårdnad och stödämnen i professionen kan vara biomedicin och folkhälsa. Det akademiska ämnet omvårdnad är professionsneutralt. En vanlig uppfattning bland sjuksköterskor är att jämställa professionen med ämnet.

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten.

Theoretical framework: The Theory of Human Caring by Jean Watson was used as a theoretical framework.Aim: The aim of this literature review was to describe the attitude of nursing patients who go through an induced abortion, from a nurse perspective.Method: This literature review is based on a sample of nine qualitative and quantitative studies, collected in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The qualities of the studies were assessed through modified templates. Analysis of the results from the studies was inspired of a content analysis.Findings: The nurses experienced their work as meaningful since they give support to the patient. The nurses felt that their work was justified when the decision to have an abortion was well thought through and they felt respect towards the patient when they were aware of the patient?s circumstances.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.

Deliberate self-harm are a growing problem among young people in Sweden. It's not only the child that suffers from the behaviour, even the whole family. Parent´s need the right support from the healthcare staff for their own wellbeing, but also to be able to give good support for their child. Par-ent´s experiences are of importance for the nurse in the healthcare of the child and their families. The aim of this study was to describe parent´s experiences of living with a child with a deliberate self-harm behavior.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar.

Ryggsmärta, främst i ländryggen, drabbar så mycket som 80 procent av Sveriges befolkning och flera av dem lider av bestående besvär. Smärta är ett komplext och subjektivt fenomen och det kan därför vara en utmaning för sjuksköterskor att ge en god vård till patienter med långvarig ryggsmärta. Sjuksköterskor behöver inte bara ha god kunskap om hur smärta kan lindras utan även kunskap om hur långvarig ryggsmärta kan upplevas i det dagliga livet. Syftet var därför att belysa upplevelser av att leva med långvarig ryggsmärta. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resulterade i elva vetenskapliga artiklar.

Inom akutsjukvården är en stor del patienterna 65 år och äldre, vilket innebär att en stor del av vården vid en akutmottagning omfattas av bemötande och omhändertagande av äldre patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur äldre personer beskriver att deras behov av omvårdnad blir tillgodosett av omvårdnadspersonal vid akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Resultat: Resultatet visade att många äldre hade en negativ upplevelse av sin vistelse på akutmottagningen. Många fick vänta länge och fick inte sina basala behov tillgodosedda såsom t.ex.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.