Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.

Bakgrund till studien: Många invandrare bor i segregerade bostadsområden med få kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som många gångerskapas av massmedia medför att integrationen blir svårare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhället.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka några invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhället samt hur de ser pårelationen till det motsatta könet. Vad beträffar det sistnämnda är viintresserade av att undersöka deras syn på förekomsten av sexuellaTrakasserier gentemot flickor.Frågeställningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhället?Hur de ser på relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella Trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet består av intervjuer med åttainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfälle var en gruppintervju medtvå pojkar.

The purpose of this study is to investigate how the legal protection against sexual harassment at work functions, and where to draw the line. The study is limited to focus on the sexual harassment directed at women from men, because it usually occurs that way even though only a few report the incidents. The results are discussed from a gender perspective on how the distribution of power is between men and women as a way to explain sexual harassment.Sexual harassment is currently protected by the discrimination law and the EU principle of equal treatment for men and women. For a behavior to be considered as sexual harassment it has to be unwanted by the receiving party and the person practicing the harassments must be aware that the behavior is perceived as offensive. The behavior shall be of a sexual nature and contribute to a disadvantage for the victim in the form of a violation of that persons integrity.It is the victim that determines whether the behavior is perceived as sexual harassment or not, what one person believes is a friendly behavior may be perceived as offensive by another.

Studies have shown that politicians are significantly more likely to become victims of violent crime than other citizens in Sweden. In fact increasing political rank and engagement are directly proportionate to increased risk for violence. Threat towards politicians is not only dangerous to the individuals involved but also to the democratic system as a whole.Political scientists the world over have done a lot of research on democracy, but I have been unable to find a single method or theory that examines how violence, threat and harassment affect political leaders and democratic systems.The aim of this study is to expand the existing model made by Tommy Möller, professor in political science. In his model he presents 11 factors that affect political leaders ability to act. My aim is to develop his model by adding a 12 th factor ?violence, threat and harassment?.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish laws regulate the proactive work of employers to prevent employees from getting sexual harassed or harassed on the basis of sex. The purpose is also to investigate how employers are supposed to handle employees whom have been sexual harassed or harassed on the basis of sex. Sweden has a segregated labor market which means that women and men tends to select different professions. This leaves marks on the equality for women and men, which also has effect on the fact that women and men are being harassed in the workplace or situations associated with the work. By investigating genderresearch I am hoping to find out why more employees get sexual harassed or harassed on the basis of their sex in segregated professions.The definition of sexual harassment is unwanted behavior that alludes on sex, and thereby violates the person?s dignity.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och ? i förlängningen ? även demokratin?Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och Trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och Trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ? Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning??.

Unga tjejer utsätts ständigt för sexuella Trakasserier på krogen. Det kan vara en hand på rumpan, en ovälkommen komplimang eller nedlåtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som är riktat till unga killar i åldrarna 18-25. Mitt mål är att förhoppningsvis kunna förändra detta krogbeteende, sätta stopp eller förebygga ett beteende som kanske ännu inte finns hos den yngre delen av målgruppen. Men för att inte låta appen bli ett slag på fingrarna är alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talspråk, både på engelska och svenska.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram.Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte?I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags Trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning.

Stalkning är inget som enbart drabbar kända människor. Det kan även förekomma på fler olika sätt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebär inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan även förekomma som ovälkomna presentleveranser och att stalkaren ?råkar? dyka upp på offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka Trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och Trakasserier.