Idag är det 1500 personer som varje år tar sitt liv i Sverige, vilket är 28 personer varje vecka. Det är lika många som i en vanlig skolklass. Preventionsåtgärder finns och används, men då många av dem som tar sina liv tidigare varit i kontakt med vården, kan slutsatsen dras att preventionerna måste vara ofullständiga.Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals preventionsåtgärder i vården av personer med självmordsrisk.Studien utfördes som en litteraturstudie, där vetenskapligt material samlades in från olika databaser. Materialet som framkom fokuserade på sjuksköterskans preventiva åtgärder för dem som vill ta sitt liv.Under analysen av materialet framträdde det fem olika kategorier. Att utöka kunskapen, identifiering av riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållande, utbildning för allmänheten och anhörigas funktion.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.

Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation.The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant.A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012.The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support.

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

Abstract      Background: Stroke, caused by a blood clot or a bleeding in the brain, is one of the large endemic diseases in Sweden. The symptoms are very individual and depend on where the stroke is located. The nurse is a key person due to the importance to individualize the rehabilitation of the patient. The consequences after a stroke are not only visible functions reductions but also cognitive and practical problems. Stroke often leads to extensive changes in life, and individuals who get a stroke have to adjust their daily life. Aim: The aim of the study was to describe individuals? experiences of changes in daily life, one year or more after a stroke. Method: An inductive, qualitative approach was used.

There are several different kinds of bacteria that has developed resistance against the antibiotic agents used in todays medicine. Most of them has evolved from the human health care but several of them has gone over to also cause problems in the animal health care. They often occur as nosocomial infections and the greatest risk of exposure to them is during health care. Since infections with a resistant bacterium can be difficult to treat, it is desirable to prevent this spread, especially since an animal treated in a hospital often is more susceptible to infection, due to their primary condition. In Sweden the current resistance situation is good and is yearly monitored by the Swedish Veterinary Antimicrobial Resistance Monitoring (SVARM) programme.

Många äldre lider av långvarig smärta och får inte alltid den hjälp de behöver. Ökad kunskap inom området behövs då antalet äldre kommer att öka. Att utvärdera och lindra smärta hos äldre utgör en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Genomförd studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som finns om utvärdering och lindring av smärta riktad till äldre boende i kommunen. Genom litteraturöversikt av både kvalitativa och kvantitativa artiklar redovisas resultatet i fyra teman: sjuksköterskans utvärdering av smärta, vårdtagarens utvärdering av smärta, sjuksköterskans lindring av smärta och vårdtagarens lindring av smärta.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Confusion can be a life threatening condition that is often missed by the nurses, thus it occurs in the same range as pain, fever or infections. Aim: The aim of this study was to describe the phenomenon of confusion among elderly patients, in order to establish a wider understanding of the patient's nursing needs. Method: Literature study based on scientific material. Results: The result showed the patient's ability to recollect and reconstruct episodes of confusion. During the confusion the stories contained a wide variety of experiences, such as threat, fear, suspicion, chaos and order, unreal experiences, a need to escape and a bad sleep.

En miljon människor i Sverige dricker för mycket alkohol vilket kan leda till försämrad hälsa, sjukdom och skador. Sjuksköterskor möter patienter i olika omvårdnadssituationer inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var att belysa vad som underlättar och vad som hindrar sjuksköterskor att ställa frågor om alkoholkonsumtion i möten med patienten. Litteraturstudien baserades på 10 artiklar funna via de två databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats och i resultatet framkom tre kategorier vilka har huvudtema och undertema.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar.

As the occurrence of obesity increases amongst young people, so increases the risk of more people suffering from heart failure as early as during middle age. The aim is to describe the life experiences of middle aged persons living with chronic heart failure. The literature study is based on twelve published, qualitative, and scientifically proved articles derived from MedLine and Cinahl using queries representing the subject, as well as from manual searching in ScienceDirect and LIBRIS. These articles have been analyzed from a life world perspective. Four main themes and four sub themes were identified from the articles' results.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.