Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda.

Människohandel för sexuella ändamål är ett brett område med många dimensioner. Många gångerkan det upplevas som ett avlägset problem och någonting som inte berör oss i Sverige.Människohandel är idag en utav världens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till attöka. Vi vill med vår uppsats lyfta upp människohandel som fenomen och det genom att på ett merprecist plan fokusera på brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte är således att undersöka detsvenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats,med fokus på brottsoffrets situation. De centrala utgångspunkterna är att undersöka vilka rättigheterdessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgå, men även att se till vilka faktorer somhindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas.Vår uppsats är en kvalitativ studie uppbyggd av två empiriska material.

SAMMANFATTNING Turismen är den största folkvandringen i modern tid. Under år 2008 reste 922 miljoner turister, denna siffra beräknas stiga till 1,6 miljarder år 2020. I många år har turismindustrin blivit utmanad av media och myndigheter att ge ett snabbt socialt ansvar, till följd av öppna gränser och arbetskraftens migration. Två speciellt besvärliga fenomen är, människohandel och barnsexturism. Denna problematik är vanlig i Thailand, ett land med rykte om att vara en sexdestination. Thailand är idag en stor turistdestination med ungefär 14 500 000 miljoner turister varje år.

I denna examensuppsats har jag granskat bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför särskilda pro­blem för dess tolkning och tillämpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag på hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de ändringar som jag anser är nöd­vän­di­ga för att få en mer lättil­lämpad lag­­stiftning. Syftet har även varit att undersöka hur dessa än­dring­ar bör göras för att säker­ställa att bestämmelsen överensstämmer med de ända­mål som Sverige åta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).Utifrån det ovan beskrivna syftet är uppsatsen upplägg enligt följande.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt Trafficking.