Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Denna uppsats redogör för den rÀttsliga situationen gÀllande mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i Sverige 2010. Uppsatsen redovisar ocksÄ delvis hur handeln med mÀnniskor i Sverige och Europa gÄr till, vem som rekryteras och hur organisationerna bakom handeln ser ut. UtgÄngspunkten för arbetet Àr den tillÀmpningsproblematik som följde pÄ mÀnniskohandelsbestÀmmelsens införande i svensk rÀtt i juli 2002 och de Àndringar som gjorts för att komma till rÀtta med problemen.I arbetet redogörs för den tillÀmpningsproblematik som följt av de i bestÀmmelsen utformade objektiva rekvisiten. SÀrskilt fokus har satts pÄ att reda ut begreppen kring kontrollrekvisitet och otillbörlighetsrekvisitet och de frÄgor som uppstÄtt kring rÀttstillÀmpningens hantering av bevisfrÄgorna knutna till dessa rekvisit. FrÄgestÀllningen för uppsatsen utgÄr sedan till stora delar frÄn det faktum att 4 kap.

Grooming innebÀr att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 Är, i syftet att fÄ till stÄnd en sexuell kontakt med barnet. Detta Àr sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och Ànnu ingen utvÀrdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att belysa nuvarande kunskapslÀge i Sverige. Vi har valt att jÀmföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de bÄda lÀnderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vÄr studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sÀtt att arbeta preventivt mot brottet Àn i Sverige.

Bakgrund: Varje Är stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta pÄverkar individens livskvalitet pÄ ett eller annat sÀtt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen Àr gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilken funktion mat har i romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som dÀrmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjÀlp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika rÄvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att dÀrefter analyseras med hjÀlp av teorier frÄn Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten anvÀnds för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sÀllan med sexuella undertomer. Flera av rÄvarorna har ocksÄ metalingvistiska funktioner och kan dÀrmed sÀgas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten Àr frÀmst ett ifrÄgasÀttande av ung kvinnlighet och vad det innebÀr samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till..

Det som framkommit under vÄrat arbete Àr att Äsikterna gÄr isÀr. Polismyndigheten i Norrbotten anser att rent juridiskt gÄr det inte att bevisa förekomsten av mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i deras lÀn. De medger emellertid att prostitution och sexköp existerar. LÀnsstyrelsen och Rikskriminalpolisen (RKP) uppger att det formellt sett inte finns nÄgot att rapportera om mÀnniskohandel i Norrbotten. Andra hÀvdar att det förekommer, bl.a.

This thesis discusses the representation of bodies in todays non-fiction television in Sweden. I have chosen to focus on deviant bodies (sexual, deformed or unhealthy) on display in reality-shows and documentaries on SVT, TV4 but especially on the commercial channels TV3 and Kanal5. Also discussed are the viewers emotional and bodily reactions. Altough these shows are different from one another in many respects, I argue that there is also a common thread between them. From a sociological and cultural perspective, and with help of some historical examples, I try to illustrate how we view these shows and what their function is.

VÄldtÀkt Àr ett allvarligt samhÀllsproblem, vÄldtÀkt Àr ett begrepp laddat av vÀrderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar pÄ bemötandet av vÄldtÀktsoffer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar lÀstes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade pÄ att tilltron till vÄldtÀktsmyter var en stark faktor som pÄverkade synen pÄ vÄldtÀktsoffer. VÄldtÀktsmyterna som idag Àr vedertagna Àr desamma som bokstavligt talat var etablerade redan pÄ medeltiden.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla litteratur angÄende informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien Àr baserad pÄ SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som anvÀndes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade pÄ att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett pĂ„ problemen har varierat beroende pĂ„ vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgĂ„tt ifrĂ„n. Man har Ă€nnu inte kunnat enas om vilken term som bĂ€st beskriver problemen, vilket försvĂ„rar forskningen och skapar osĂ€kerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare anvĂ€nds bland allmĂ€nheten och i media Ă€r sexmissbruk. Allt fler söker hjĂ€lp för problem som de sjĂ€lva kallar sexmissbruk.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.