Min dröm Àr att fÄ formge skor! DÀrför blev mitt mÄl med examensarbetet att lÀra mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att fÄ designa en liten kollektion Ät ett företag och jag hade turen att fÄ göra ett projekt Ät Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. PÄ grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar dÀrför om den konkreta uppgiften Ät Kavat och den andra delen Àr en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har Àndrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget Ät Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lÀstmodell och ingÄ i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda smÄ barn praktiska och roliga lÀra-gÄ-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut grÀnsen för vad som Àr typiskt flickigt och pojkigt.

I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.

Uppsatsens fokus ligger pÄ att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhÀllet. Ett Gated Community Àr ett inhÀgnat bostadsomrÄde dÀr traditionellt offentliga rum privatiseras och allmÀnhetens tilltrÀde begrÀnsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities vÀrlden över ökat explosionsartat. Koncentrationen Àr framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta stÀder i vÀrlden idag.För att söka reda pÄ förutsÀttningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhÀllet studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhÀllet dÀr exempelomrÄden granskas utifrÄn estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen Àr uppbyggd kring en forskningsdesign med tvÄ fallstudier.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill Àven förmedla medarbetarna pÄ Swedbank i GÀvles uppfattning av begreppen för att kunna förstÄ hur de speglas i verkligheten. SynsÀtt och metod: Vi har val att arbeta med vÄr studie utifrÄn det synsÀtt som benÀmns aktörssynsÀttet. SynsÀttet menar att det Àr aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebÀr att det blir svÄrt att med olika uppfattningar finna en sanning. IstÀllet har vi i och med vÄr studie försökt bilda oss en uppfattning av Àmnet vi studerat och lÄtit vÄr slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. VÄrt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts pÄ Swedbank i GÀvle.

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ Àr en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belÀgen i PiteÄ stad. Sedan 1978 finns vid fabriken ocksÄ ett system för att ta tillvara spillvÀrme frÄn olika processer för fjÀrrvÀrmeÀndamÄl. I dagslÀget förser Smurfit Kappa Ärligen PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt med nÀstan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjÀrrvÀrmen i PiteÄ, bygger nu systematiskt ut nÀtet varför det finns behov av utökade leveranser frÄn Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvÀrmebaserade fjÀrrvÀrmeleveranserna frÄn Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ till PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt.

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ Àr en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belÀgen i PiteÄ stad. Sedan 1978 finns vid fabriken ocksÄ ett system för att ta tillvara spillvÀrme frÄn olika processer för fjÀrrvÀrmeÀndamÄl. I dagslÀget förser Smurfit Kappa Ärligen PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt med nÀstan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjÀrrvÀrmen i PiteÄ, bygger nu systematiskt ut nÀtet varför det finns behov av utökade leveranser frÄn Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvÀrmebaserade fjÀrrvÀrmeleveranserna frÄn Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ till PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt. Syftet med arbetet Àr att presentera vilka potentiella vÀrmekÀllor som Àr de bÀst lÀmpade för en lönsam fjÀrrvÀrmeproduktion samt hur dessa kan placeras in och tas i drift i det befintliga systemet.

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som finns inom bemanningsbranschen. Bemanningsbranschen i sig stÄr under unika förhÄllanden och konsultchefen har en komplex arbetssituation dÀr de mÄste ta hÀnsyn till flera olika faktorer. Flexibilitet Àr en avgörande faktor dÄ de ofta mÄste göra svÄra avvÀganden till kundföretagens och konsulternas ofta motstridiga krav. Konsultchefens utmaning ligger i att kunna motivera och leda konsulten trots den distans som finns dem emellan. Utöver detta har vi tagit fram tre forskningsfrÄgor som vi har försökt besvara.Inom ramen för denna undersökning har fem konsultchefer intervjuats pÄ fem olika medelstora företag i VÀstsverige.

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

En stor del av Sveriges energianvÀndning gÄr till bostÀder och lokaler. Ur en nationell synvinkel Àr energieffektiviseringar i befintliga byggnader dÀrför en potentiellt viktig del för att kunna nÄ de satta klimatmÄlen till Är 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vÀtskeburet vÀrmesystem efter en kurva som beror pÄ utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar Àven hÀnsyn till andra parametrar, sÄsom byggnaders vÀrmetröghet och lokala vÀderprognoser. Ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angÄende hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet ger upphov till bestÄr till största del av referensfall som jÀmför byggnaders energianvÀndning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvÀndning och inomhusklimat pÄverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders vÀrmetröghet.