Bakgrund: PersonalomsÀttning har traditionellt setts som nÄgot negativt som bör minimeras. Under senare Är har det dock framkommit att Àven en för lÄg personalomsÀttning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsÀttning pÄ olika nivÄer, och vad som Àr en optimal personalomsÀttning. Vidare undersöks hur företagens personalomsÀttningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara hur personalomsÀttningens effekter pÄverkar de studerade företagens utformning av strategier i strÀvan efter en optimal personalomsÀttning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgÄngspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer pÄ tvÄ konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytÀnkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, Àr att f.d.

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.

System som bygger pÄ en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det Àr inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid gÄr Ät för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett objektorienterat datalager kan systemets domÀnmodell integreras i datalagret sÄ att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager lÄter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgÀnglig i applikationens primÀrminne. Hur information hÀmtas, nÀr den hÀmtas och precis vilken information som hÀmtas frÄn databasen Àr transparent för applikationen.Det Àr ocksÄ transparent nÀr uppdateringar som görs pÄ objekt i applikationens primÀrminne nÄr den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förÀndrats inom loppet av en transaktion och som Àr nÄbara via navigering frÄn nÄgot objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstÄnd dÄ transaktionen avslutas.Ett objektorienterat datalager erbjuder sÄledes en striktare form av abstraktion Àn vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den hÀr rapporten presenterar jag: nÄgra allmÀnna koncept som rör datalager i allmÀnhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser sÄ som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strÀngare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan vÀg, nÀmligen soft law-vÀgen, dÀr man i stor utstrÀckning förlitade sig pÄ sjÀlvreglering.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn pÄ tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder anvÀnder sig av och hur de anvÀnder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de tvÄ förskolorna och pÄgick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgÄngspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppvÀxt och förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del Äterspeglar rÄdande könsrollsmönster i bÄda lÀnderna genom att flickor intar en mer omhÀndertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svÄrt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer dÀr pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

Bakgrund: Traditionellt sett har tvÄ frÄn varandra separata förhÄllanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förvÀntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det gÄr emellertid att finna företag som bÄde konkurrerar och samarbetar med samma företag, nÄgot som brukar benÀmnas som en co-opetitiv relation. En sÄdan relation gÄr att Äterfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nÀmligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som Àr av vikt för att det co- opetitiva förhÄllandet i nÀmnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.

Det har lÀnge varit kÀnt att de naturvetenskapliga Àmnena i skolan traditionellt betraktas som svÄra. Detta kan bero pÄ att den vetenskapliga diskursen Àr fylld av sÀrdrag som gör sprÄket i lÀroböckerna mer otillgÀngligt för lÀsaren, men Àven att samtliga naturvetenskapliga falanger innehÄller mÄnga komplexa begrepp och snÄrig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa sprÄkliga drag i lÀroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre lÀroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av sprÄk som anvÀnds i lÀroböcker, vilka strategier författarna anvÀnder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika lÀromedel uppvisar nÄgon skillnad i hur atomen framstÀlls. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd pÄ de tre lÀromedlen och man kan konstatera att samtliga lÀroböcker visar mÄnga gemensamma drag utifrÄn innehÄll och sprÄk ? men Àven skillnader i hur atomens byggnad framstÀlls.

I denna litteraturstudie undersöks det populÀra örtpreparatet munkpeppar och dess anvÀndningsomrÄden inom hÀstvÀrlden. Idag administreras munkpeppar till problemston hos vilka det sÀgs minska brunstbeteende. Det försÀljs Àven till hÀstÀgare vars hÀstar lider av Cushing's sjukdom dÀr vÀxten pÄstÄs lindra symptomen. Munkpeppar har i in vitro försök visats ha dopaminerg, opioidagonistisk och viss östrogen effekt. Det Àr den dopaminerga effekten i adenohypofysen man vill Ät vid behandling av problemston och hÀstar med Cushing's sjukdom.

Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.

Introduktion: Den perioperativa omvÄrdnaden dÀr operationssjuksköterskan ingÄr innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssÀtt. Perioperativ omvÄrdnad har utarbetats under 1990-talet. ArbetssÀttet har inte efterlevts i nÄgon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete Àr fortfarande övervÀgande traditionellt, med fokus pÄ tiden dÄ patienten Àr sövd och opereras. VÄrdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvÄrdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs pÄ operationsavdelningar.

Vid idrifttagning av banljussystemet pÄ Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig sÄ att de regulatorer, sÄ kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde pÄ att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart pÄ de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna anvÀnds lysrör.