Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus.

Artificiella neuronnÀt (ANN), som trÀnas för att approximera ett problem, anvÀnder trÀningsdata frÄn problemdomÀnen. DÄ denna mÀngd trÀningsdata kan vara ofullstÀndig behövs det en analysmetod som visar hur nÀtverket uppför sig. En sÄdan analysmetod Àr invertering av nÀtverket. Invertering innebÀr att data som ger ett specifikt resultat i nÀtverket identifieras. Dessa resultat kan ge exempel som visar pÄ brister eller felaktigheter i nÀtverket.

Bakgrund: Det finns lagar som reglerar att man vid vÄrd av patienter skall föra journal. Traditionellt har journalerna dokumenterats pÄ papper men inom vÄrden har det under senare Är införts datorjournaler. Som exempel har hela Landstinget i Blekinge nÄgon typ av datorjournal. Datorjournalen kan ge ökad sÀkerhet och kvalité i ornvÄrdnadsarbetet, men pÄverkar den omvÄrdnaden patienten fÄr? Syfte: Syftet var att undersöka med vilka faktorer som datorjournalen eventuellt pÄverkar patientomvÄrdnaden.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera nÄgra fallföretags relation mellan ett traditionellt budgetsystem och ett ekonomistyrsystem baserat pÄ rullande prognoser, för att undersöka de viktigaste aspekterna i fallföretagens ekonomistyrsystem. Vi har genom intervjuer utfört egna observationer pÄ fyra fallföretag. Genom att anvÀnda befintlig forskning för att jÀmföra och analysera företagens förÀndringsprocess resulterade detta i att vÄrt arbete har fÄtt ett övervÀgande deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Detta i kombination med vÄrt deskriptiva syfte har inneburit att vi har en haft en abduktiv ansats till forskningsfrÄgan. UtifrÄn fallföretagen har vi identifierat att omvÀrldsförÀndringar Àr det som styr ekonomistyrsystemens utveckling.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Regler om fridlysning av djur- och vÀxtarter har sedan lÀnge funnits i svensk lagstiftning och de flesta mÀnniskor i Sverige har redan som smÄ hört talas om att vissa djur och vÀxter Àr fridlysta. Om en djurart Àr fridlyst Àr det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags ÄtgÀrder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna Àr inte helt klart eftersom det Àr möjligt att reglernas rÀckvidd har förÀndrats pÄ grund utav EG-rÀtten. Uppsatsen syfte Àr att utreda de svenska fridlysningsreglernas rÀckvidd, sÀrskilt i belysning av fÄgeldirektivets och habitatdirektivets regler.

Denna fallstudie har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och behandlar upplevda för- ochnackdelar med ett affÀrssystem i och utanför molnet. Sex personer frÄn fem olika företag hardeltagit i kvalitativa intervjuer som har varit av semistrukturerad art. Syftet med dessaintervjuer har varit att ta del av anvÀndares och leverantörers uppfattningar rörandeaffÀrssystem som molntjÀnst jÀmfört med ett mer traditionellt affÀrssystem. TvÄ av företagenlevererar bÄda tjÀnsterna och de övriga tre Àr olika anvÀndare. De olika kategorier som jagdelat in frÄgorna i har baserat sig pÄ tidigare och relaterad forskning rörande affÀrssystem ioch utanför molnet.Studiens slutsats visar pÄ att de Àr rÀtt jÀmt mellan upplevda för- och nackdelar med ettaffÀrssystem i molnet kontra ett affÀrssystem utanför.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en sÀrstÀllning, och utgjort ett komplement till bÄde den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsÀttning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fÄtt benÀmningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vÄr studie fokuserat pÄ vilka konsekvenser detta haft pÄ den ideella sektorn och hur deras sÀrstÀllning pÄverkats.Genom en jÀmförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, bÄde privata och ideella.VÄr slutsats Àr att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, dÀr privata och ideella aktörer agerar under samma förutsÀttningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

JÀmstÀlldhet ses som nÄgot efterstrÀvansvÀrt i Sverige idag. Hur jÀmstÀlldhet kan uppnÄs anses handla om att kvinnor och mÀn, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna Àr att vara förÀldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm.

Denna uppsats Àr en diskursanalys om hur nÄgra olika tidningar framstÀller bostadsomrÄdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen Àr att förstÄ vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och Àven se till de reaktioner som Jakriborg Àr ett svar pÄ.Det framkommer bland annat tvÄ ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen Ät Jakriborg skapas och artikuleras genom att jÀmföras och visa pÄ motsats med 1960-70 tals projekt.

Informationssystem, i form av affÀrssystem eller liknande, anvÀnds idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. AnvÀndningen har spridit sig frÄn att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu anvÀndas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen Àr traditionellt sett rekrytering, nÄgot som företag nu efterstrÀvar att effektivisera med hjÀlp av e-Rekryteringssystem. Syftet med anvÀndningen av dessa system Àr följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och dÀrmed Àven företaget i stort. Med detta i Ätanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie pÄ ett sÄdant system.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

Gentrifiering pÄgÄr idag stÀndigt i vÄrt samhÀlle. Det Àr en social förÀndringsprocess som bestÄr i att mÀnniskor med hög socioekonomisk status flyttar till omrÄden som traditionellt sett har dominerats av mÀnniskor ur lÀgre sociala klasser och frÄn etniska minoriteter.Den hÀr studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför mÀnniskor vÀljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som vÀljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen pÄ tidigare forskning och för en diskussion om Àmnet.Resultat av den hÀr studien visar att anledningarna till varför mÀnniskor gentrifierar idag ser vÀldigt olika ut, man har alltsÄ inte kommit fram till vad den gemensamma nÀmnaren som fÄr gentrifierarare att gentrifiera Àr. Vad man har ringat in Àr vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsÀttningar att bli gentrifierare.Studien visar ocksÄ att man mÄste sÀtta in gentrifiering i ett större samhÀllsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa omrÄden..

FrÄn det produktionsfokuserade industriella byggandet i Sverige pÄ 1960- och 1970-talet sÄ har utvecklingen idag lett till att flera koncept frÄn tillverkningsindustrin har börjat tillÀmpas inom husproduktion. Genom att erbjuda individuella lösningar sÄ skapar man problem med att försöka anpassa redan vÀl standardiserade lösningar. En metod för att hantera detta Àr genom tillÀmpning av mass-kundanpassning och anvÀndandet av produktkonfiguratorer.För att undersöka anvÀndandet av produktkonfiguratorer för byggnadselement sÄ har denna studie utförts med syftet att undersöka möjligheten av att utveckla en produktkonfigurator för badrumsgolv. Detta utfördes genom en fallstudie med mÄlet att producera en konfigurator av badrum. Resultatet frÄn fallstudien stÀlldes sedan mot att traditionellt rita utformningar av badrumsgolv i tvÄ olika CAD-program för byggindustrin och resultatet frÄn det lÄg som grund för att undersöka lönsamheten.Resultatet visade pÄ att det gÄr att utveckla en konfigurator för badrumsgolv som klarar av kravstÀllningarna som finns och som kan producera fÀrdiga ritningar efter anvÀndarens önskemÄl.