Osteoartrit är en vanligt förekommande sjukdom hos våra hundar som associeras med kronisk smärta. Som behandling mot smärtan används ofta non-steroid antiinflammatory drugs (NSAID) som hämmar enzymet cyklooxygenas (COX). De traditionella NSAID-preparaten har vid långtidsbehandling gett upphov till allvarliga biverkningar såsom mag- och tarmslemhinneskador. Upptäckten av de två isoenzymerna COX1, som uttrycks kontinuerligt i alla vävnader, och COX2 som uttrycks kontinuerligt i vissa vävnader samt uppregleras vid inflammation, ledde till utvecklingen av coxiberna. Det är en typ av NSAID som utvecklades med intentionen att minska biverkningsfrekvensen genom att selektivt inhibera COX2.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om självhjälpsgrupper samt öka förståelsen för den process som sker i dessa grupper. För att försöka uppfylla detta syfte har undersökningen följande frågeställningar: Vad är en självhjälpsgrupp? Vad händer i en självhjälpsgrupp? Vad skiljer självhjälpsgrupper från andra grupper?Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där jag intervjuar sex gruppdeltagare från självhjälpsgrupper. Intervjumaterialet analyseras genom fenomenologiskt angreppssätt där jag försöker se deltagandet i självhjälpsgruppen ur de medverkandes synvinkel. Jag vill via min uppsats bjuda in till eftertanke och reflektion och på så sätt få dela informanternas erfarenhet.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar ABunder a period of ten weeks. Within the organizationVolvo, the work is conducted with leaders and teamson every level; from production to top management.They have three tasks, besides executing their dailywork, they are expected to actively work on improvingtheir individual work as well as themselves as persons.The two latter are future value adding activities for theorganization. When doing so, however, it has beennoticed that they often lose the grasp of their dailywork. The question that consequently arises is whythis happens. Is it because of lack of time or it isbecause the co-workers do not have the competenceand simply do not know how they are to execute thethree tasks? Or, is it because the motivation to executethe three tasks is not enough? With this in regard, thestatement of issues for this bachelor thesis were thefollowing: how can the conditions for leaders and theteam be improved, in order for them to execute thesethree tasks.To find out why the execution of these threeassigments did not always succeed, the decision wastaken to conduct a survey and interview study in reallife and at the plants.

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbättrings- och förändrings arbete i ett affärssystem. De flesta företag har någon form av förbättrings- eller förändringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förändringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta är förekommande att det i samband med en planerad förändring uppstår någon form av motstånd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förändringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förändringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förändringar får ofta större genomslagskraft än de positiva.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

Vår intention med detta arbete är att synliggöra eventuella likheter och skillnader på hur på hur pedagogerna i förskolan och på högstadiet arbetar med frågor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att få svar på vår frågeställning intervjuade vi tre förskolelärare och tre högstadielärare. I vår tolkning av resultatet har vi använt oss av den forskning som tidigare fanns inom vårt område..

De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hurverksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där despråkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenskaspråket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper despråkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attspråkförändring är ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme isvenskämnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Denundervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna användersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägelnär det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Trots att det görs framsteg inom hård- och mjukvaruutvecklingen, fortsätter problemen med dåligt utnyttjade system. Forskare påpekar att det är viktigt att forska vidare inom området - när informationsteknologi blir eller inte blir accepterat samt när den används inom organisationer. Det är viktigt att de anställda inom organisationen som skall använda systemet, utvecklar en positiv inställning redan från början för att diffusionen, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande en innovations införande via fastställda kanaler hos medlemmarna i ett socialt system, skall kunna genomföras så effektivt som möjligt. Forskare anser att det fordras mer forskning inom ledningens inverkan vid diffusion, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande diffusion via fastställda kanaler hos medlemmarna inom ett socialt system. Vi har valt att undersöka hur ledaren anser att denne kommunicerat vid diffusion, hur upplevs denna kommunikation av användaren samt vilka implikationer kan ledarens kommunikation få för användaren? Vi har valt att göra undersökningen hos Länsförsäkringar för att de nyligen infört ett nytt datainformationssystem och haft svårigheter med att få systemet accepterat.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.

För att företagen skall kunna bevara sin konkurrenskraft har en hög motivation hos deanställda fått en allt större betydelse. Jag har i denna studie studerat motivation och vad somkommer att påverka motivationsgraden hos de anställda mest. Detta med utgångspunkt fråntre olika aspekter, vilka är; ledarskap, lärande organisation och utvecklingssamtalet. Somteoretisk bas har jag använt mig av fyra olika klassiska motivationsteorier. Alla dessa teorierhar som utgångspunkt förklarat vad som gör individer motiverade, däremot saknade jag enbeskrivning hur en ledare skall agera för att skapa motivation hos sin personal.