Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.

Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet.

På eget initiativ valdes att utveckla en produkt för finfördelning av vitlök. Under ett tidigare projekt jag var delaktig i identifierades ett behov av en sådan produkt som är snabbare att använda och rengöra än den traditionella vitlökspressen. Intervjuer utfördes och de bekräftade de tidigare identifierade behoven och problemen. Information från intervjuerna låg till grund när kravspecifikationen upprättades. Processen var iterativt i den utsträckning att brainstorming följdes av tester med funktionella modeller för att sedan återgå till brainstorming.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Studiens syfte var att undersöka vilka artefakter som finns representerade i bilderböcker barn möter vid högläsning i förskolan. Syftet var även att undersöka huruvida dessa artefakter förknippades med bilderbokskaraktärerna på ett könsstereotypt respektive gränsöverskridande sätt.Studien utgjordes av bildanalyser av 20 bilderböcker. Dessa bilderböcker var sådana som använts flest gånger vid högläsningen under första halvan av 2010 på två olika förskoleavdelningar, tio böcker från den ena avdelningen och tio från den andra. I studien kombineras kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.Resultatet visar att könsstereotypt förknippade artefakter förekommer i bilderböckerna betydligt oftare än gränsöverskridande artefakter. Detta innebär att traditionella könsroller fortfarande befästs och reproduceras i bilderböcker som barn möter vid högläsningen i förskolan idag..

Vårt syfte är att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers användbarhet. Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjälp av intervjuer. Vi har utgått ifrån den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjänsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan använts som den teoretiska bakgrunden i vår uppsats. Till vår empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, Skånska dagbladet och Skånemedia.De slutsatser vi har kommit fram till är att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmässigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen åt är valet av styrverktyg, där de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag använder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Uppsatsen handlar om möjligheten till demokratisk bildindexering. Den traditionella intellektuella indexeringens representation av tolkande bildattribut och av aboutness brister. Hur skulle då användares egna bildbeskrivningar konstrueras och vilka aspekter av bilden skulle beskrivas? En experimentell metod har valts där 22 deltagare instruerats att skriva en bildtext, en innehållsbeskrivning och en beskrivning av upplevelsen av tre fotografier. Deltagarna beskrev bilderna med viss likhet i konstruktion oavsett bild.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Denna studies syfte är att belysa hur engelsklärare i Norrbotten och främst i Luleå kommun väljer läromedel till sin undervisning i lågstadiet och vilka kriterier de använder sig av för att göra detta. För att besvara detta användes en blandning av kvalitativa forskningsintervjuer och kvantitativ analysmetod med totalt fem intervjuer och 45 enkätsvar. Resultatet visar att de flesta lärare inte använder den traditionella läroboken utan använder sig av egenhändigt producerat material och material lånat från internet, samt sådant de lånar från varandra. Resultatet visar även att de flesta lärare är medvetna om kopplingen mellan läromedel och läroplanen. De slutsatser som kan dras av detta är att det faktiskt finns kriterier för valet av läromedel, men att alla inte använder sig av samma..