Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning på Twitter, påverkar möjligheten att få en opinionsbildande roll i traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger på åtta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande på Twitter fått en opinionsbildande roll i traditionella medier i frågor de själva identifierat som viktiga. Respondenterna är inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nå opinionsbildande framgång..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet var att undersöka om man med hjälp av geobrädet i de senare åren vid grundskolan kan göra främst geometri men även bråkräkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i år sju. Eleverna har fått arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfällen under min sju veckor långa praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrädet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har även genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är viktiga för företag har en studie genomförts.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Titel: Filmkritiken på nätet ? En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistikFörfattare: Nina JohanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 58Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013.Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie.Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie DatabaseHuvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen.

Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhället och således även i skolan. Vi har träffat på dessa elever både i den vanliga grundskolan och i särskolan. Syftet med studien är att beskriva två olika nätverk kring sådana elever, en i grundskolan och en i särskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. Huvudfrågor och problem-formulering är: Vilka är de olika delarna som ingår i ett nätverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka är de viktigaste insatserna för eleven? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på metoderna intervju och observation.

Syftet med denna studie är att jämföra ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel för läs- och skrivinlärningen i årskurs 1. Frågeställningarna som vi valt för att uppfylla vårt syfte är följande: Vilken läs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala läromedlet på? Vilket innehåll har läromedlen och hur förhåller sig innehållet till kursplanen i svenska för årskurs 1-3? Vilka framträdande skillnader finns mellan ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel med avseende på lärarhandledning, innehåll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av läromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgångspunkt i kursplanen för svenska samt frågor berörande den analytiska läs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella läromedlet bygger på den analytiska läs- och skrivmetoden medan det digitala läromedlet bygger på den syntetiska läs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att läromedlen förhåller sig till kursplanens kunskapsområden på olika sätt.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola. Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka genus i verksamheten samt hur genus gestaltas bland eleverna i en årskurs trea och hos deras lärare. Vi har gjort en observationsstudie i klassrummet och och en intervju med läraren. Resultatet visade att läraren mestadels arbetar efter traditionella genusmöster och att elevernas agerande i hög grad speglar detta. Vår slutsats var att läraren inte arbetar i enlighet med läroplanens riktlinjer där man betonar att skolan medvetet ska ge flickor och pojkar samma rättigheter och möjligheter att motverka traditionella könsmönster. .