Undersökningens syfte är att skapa en djupare förståelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrättalagda lärandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal både på den särskilt tillrättalagda lärandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hälsoperspektiv på funktionsnedsättning.

Dagens energimålsättningar innebär ökad energitillförsel från förnybara energikällor vilket leder till en allt växande efterfrågan på mark. I en allt hårdnande konkurrens om markområdena tätnar intressekonflikterna i fysisk markplanläggning. Energipolitiska målsättningar fungerar även som incitament för den fysiska markplaneringen och kan därigenom få en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ändamålsenlig markplanering är utformade för att bemöta en mängd olika förutsättningar och markrättsliga konflikter. Syftet med denna uppsats är att utreda de juridiska förutsättningarna för energiskogsodling (Salix).

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att fåolika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärldengenom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen somvilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod och grundar sig i en fallstudie av tre småföretag som har gått från traditionell handel till att även sälja via Internet. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket inleds med strategiteorier och teorier för val av marknadskanal för att sedan smalna av och fokusera på e-handel och kritiska områden inom e-handel. Inom dessa områden finns hinder och möjligheter för företag att skapa värde med e-handel. Empiri: Studiens empiriska underlag grundas på intervjuer med fallföretagens ägare. Innan intervjun fick alla svara på förberedande frågor som skickades ut via e-mail och under intervjun fick de intervjuade fylla i ett frågeformulär.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, är en garanti att offentliga medel används så effektivt som möjligt, att kommuninvånarna ska få ut mest värde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affärer. Detta genom en likvärdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska präglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende om det gäller upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader. En tröskelvärdesberäkning måste alltid göras inför en upphandling för att fastställa vilka bestämmelser i LOU som ska tillämpas.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Samhällets resurser är begränsade och en prioritering av olika verksamheter nödvändig. Cost-utility-analysen är en typ av ekonomisk utvärdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hälsocenter på individer där traditionell behandling inte haft önskvärd effekt på blodtrycket. Det sänkta blodtryck deltagarna på internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar både till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever längre när riskerna minskar.

Det har skett en stor förändring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slåtter och beteshävd har nästan upphört helt. Förändrad markanvändning orsakar habitatförlust för många växter och djur. Slåtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste växtsamhällena i Sverige hotas av igenväxning. I denna uppsats studerar jag Länsstyrelsen i Jämtlands läns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som är en hävdgynnad art på tillbakagång. Studien baseras på intervjuer med anställda på Länsstyrelsen i Jämtlands län samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur anonyma vittnesmål fungerar i Sverige. Kan ett vittne enligt gällande lag vara anonym i en brottmålsprocess? Om inte, är då ett system med anonyma vittnesmål något som kan vara aktuellt. I arbetet har jag även undersökt hur anonyma vittnesmål behandlas utanför Sverige och främst enligt Europakonventionens reglering. Även vittnesskyddet för vittnen som känner sig hotade eller är rädda för repressalier i samband med en brottmålsprocess är kort belyst i arbetet.