Sök:

Sökresultat:

1330 Uppsatser om Traditionell läsinlärning - Sida 15 av 89

Oavsiktlig vakenhet under operation - Hur kan riskerna minskas?

Bakgrund:Awareness definieras som nÀr en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas hÀndelser eller ha förnimmelser frÄn en operation dÄ han eller hon borde varit medvetslös. Det Àr en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgÄr kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness Àr ytlig anestesi, vilket hos sÀrskilda riskpatienter ibland kan vara svÄrt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns dÀrför ytterligare metoder att tillgÄ.

Aktivering av hjÀlpande beteende i digitala medier och linjÀr TV

Annonsörer upplever en förÀndring i medielandskapet och det Àr svÄrare att konkurrera om tittarnas uppmÀrksamhet. Uppsatsen inriktar sig pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjÀlpande beteende i det förÀndrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjÀr TV..

Ekonomistyrning i dagligvaruhandeln

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekonomistyrningen Àr utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger pÄ en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjÀlp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi anvÀnder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. VÄr slutsats Àr att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln Àr högst traditionell. Dagligvarumarknaden prÀglas av fÄ aktörer som Àr stora kedjeföretag.

Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

En kartlÀggning av sömnproblem i en petrokemisk processindustri

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Praktiska hinder med problemlösning inom matematikundervisning

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Historiskt möte mellan lÀrare och elev i modern stil : En studie om tvÄ undervisningsformer för att ge eleverna bÀttre förutsÀttningar att lyckas

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.

Laborativ matematikundervisning : Ett tÀnkbart komplement till traditionell gymnasieundervisning

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

?Det blir ju nÄgon sorts skendemokrati? : elevinflytande i Ärskurs sju och Ätta i en skola som arbetar med Àmnesintegrerade temaomrÄden

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

"Det blir ju nÄgon sorts skendemokrati" : elevinflytande i Ärskurs sju och Ätta i en skola som arbetar med Àmnesintegrerade temaomrÄden

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Granskning av svensk standard för dimensionering av stÄlfiberbetongkonstruktioner : JÀmförelse av plattor enligt SS 812310 och SS-EN 1992

En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall sÀkerhetsstÀlla kvalitén och underlÀtta dimensioneringen av stÄlfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som tÀcker in omrÄdet stÄlfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrÄn metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Modern virtual reality

MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virituell verklighet..

Modern virtual reality

MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virtuell verklighet..

Folkfinansiering för smÄföretag : En kvalitativ studie om folkfinansiering och traditionell företagsfinansiering i en svensk kontext

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->