This thesis primarily includes a study on whether companies can develop a mathematical activity that supports students' motivation in mathematics. The work was done together with Midroc Electro, a company that pays attention to the difficulty of recruiting and therefore was interested in investigating how the business world would be able to contribute.The thesis can be divided into three stages. The first part comprised by a exploration into research on student motivation regarding mathematics as well as numerous interviews with engineers to see how the research findings did fit with Midroc Electros reality. In these studies it became clear that the student who aims for a profession whose education or work requires math belongs to the group of students who primarily manage their studies in mathematics, that is, those that have the greatest motivation to work hard and complete their studies.Research information and interviews were compared and resulted in the thesis second part, Midroc Challenge. An activity where students primarily came to learn about the engineering profession and secondly how mathematics can be used in the engineering profession.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger.Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar.Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del..

Syftet med vår studie är att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att använda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillämpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

Affärssystem är något som företag kan använda i sin ekonomistyrning. Det som är gemensamt för affärssystem är att de oftast är standardprogram där alla användare av programmen får samma funktioner. Det här kan leda till problem eftersom de standardiserade affärssystemens prestationsmått kanske inte alltid kommer att stämma överens med de prestationsmått företag vill använda sig av i sin ekonomistyrning. För att undersöka effekter ett standardiserat affärssystem kan få på företags ekonomiska styrning med hjälp av prestationsmätningssystem har vi gjort en fallstudie på ett producerande företag. Vi har i vår undersökning funnit att man både anpassar sitt prestationsmätningssystem efter affärssystemet och tvärtom.

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser.

Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten.Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet. Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod.

Studien har undersökt Findus och dess samband mellan koncernstrategin, organisationen och ekonomistyrningen. Detta resulterade i att författarna fann att det finns starka samband mellan delarna och att dessa är starkt integrerade. Tre starka samband påvisades: toppstyrd budget är det starkaste styrmedlet, finansiellt fokus präglar företaget och produktfokus i termer av utveckling och lönsamhet..

Bakgrund och problem: Målet med undersökningen är att beskriva kommunens styrsätt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom användningsområdet är lite utforskat är sättetolika nivåer i offentlig utbildningsförvaltning använder informell information, formella ochmindre formella styrmedel väsentligt. Undersökningen försöker ta reda på om det modernarebehovet av icke finansiella mått i en decentraliserad organisation är tillgodosett och hurinformation hämtas och används för att styra mot pedagogiska och finansiella mål.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare använder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts på tre nivåer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnämnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvändning kommer fråninformella källor och verksamhetsrapporter. Ekonomin är överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs främst med information från informella källor ochverksamhetsrapporter från många typer av möten men även en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hålls används.Riktningen av uppmärksamhet på problem görs utifrån avvikelser från budget,verksamhetsrapporterna och informella källor.Ansvarsstyrningen utgår från finansiella mått i budgeten och måluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hämtas från alla typer av rapporter och informella källor men påverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna får beslut grundade på muntliginformation istället för rapporter?? Hur påverkar den kommande användningen av BSC på gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna.