Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lång tid. Kritiker till budgeten har påtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lämnats alltför mycket tid i rampljuset och hävdar istället att budgeten är lika användbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen är dock något begränsad vad gäller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats är att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstå varför dessa erfarenheter uppstår. Således kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet på området.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska språket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt språk och hur arbetar de för att stärka barnen i deras kulturtillhörighet? För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med två förskollärare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fått en bra bild av hur man arbetar på förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat både miljö och arbetssätt i syfte att stärka barnen i deras språkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen på sätt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men också på sätt där barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Abstract Titel: Budget development ? a study of multinational industrial companies Date: 2011-05-27 Authors: Daniel Claesson & Tobias Kronvall Supervisor: Fredrik Karlsson Examiner: Lars-Göran Aidemark Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi & Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management. Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting.

Bakgrund: Globalisering har skapat ett ökat behov för företag att förbli konkurrenskraftiga. Att hantera kostnader effektivt blir allt viktigare i organisationer. Medutgångspunkt i ett fallföretag så har problem kring mätning och jämförbarhetmellan hanteringen av lagerkostnader i geografiskt spridda lager identifierats. I nuläget finns det ingen metod som jämför hur väl hanteringen av lagerkostnader görs i olika länder. De landspecifika egenskaperna skapar olikheter och för att åstadkomma en jämförbarhet så krävs anpassad ekonomistyrning.Syfte: Syftet är att utveckla en kalkylmodell som möjliggör en homogen mätning för olika länders hantering av lagerkostnader.

En jämförelse mellan bolagiserade sjukhus och förvaltningssjukhus angående arbetets innehåll, arbetsglädje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet påverkas och om stoltheten förändras vid byte av driftsform eller sammanslagning av sjukhus..

The purpose with our study is to investigate in which way a public field of action has succeeded to make the economic management more effective and also find out which factors/activities that have contributed to get the result of the budget in balance. We also want to find out in which degree the balanced scorecard (BSC) has contributed to the positive result of the budget. Method: We had started out from the qualitative method theory which is based on the hermeneutic theory, because we will interpret and understand. With this starting point we have chosen to use a case study with semi-standardised interviews supplemented with information from different documents, and to get the theoretic connection we have studied literature in the subject field. The analyse and even the theoretic connection have then started from, for this study, a special analyse model.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande.Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde.

SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.

Bakgrund och problem: Då arbetsförhållanden och arbetsformer ständigt förändras behöver företagen hålla sig uppdaterade för att förstå de faktorer och processer som påverkar de anställdas motivation. Inte bara för att försäkra sig om att de anställda gör ett bra arbete som är i enlighet med företagets uppställda mål och strategier utan också för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för både den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som håller fast vid belöningssystem som utformades då både den externa och interna omgivningen såg helt annorlunda ut än vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krävs för att motivera personalen och de åtgärder man faktiskt använder sig av.Syfte: Den här studien ämnar ta reda på hur en förändrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsätts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa måluppfyllelse i de nya arbetsförhållanden och arbetsformer som skapats.Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa vår undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjälp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som används för att försöka få de anställda att utföra prestationer som är önskvärda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie på två av Swedbanks lokala kontor, det ena beläget i en småstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar påverkas väldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstå genom att man uppskattar ett visst arbetssätt och tror på organisationens värdegrunder.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhåller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan påverkas av märkspråket XML eller eXtensible Markup Language som det står för. Under utrednings gång har vi stött på vissa motgångar. Motgångarna bestod av att ämnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vår hypotes. XML används helt enkelt inte inom elektronisk fakturering på det sätt vi förutsatt. Vi har därför löst problemet genom att jämföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjälp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss på vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vår bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har även beskrivit vilka tillämpningar XML kan användas på, samt beskrivit fakturering, både hur den kan ske manuellt dvs.