Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?MetodUndersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter.

Hunden härstammar från vargen och genom avel har människan lyckats ta fram många olika raser. Aggressivitet är ett av hundens ursprungliga beteenden som människan ännu inte avlat bort helt och förmågan att skada människor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende är individuellt men kan exempelvis vara rädsla, smärta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra. Hos vissa individer blir aggressiviteten för svår att hantera och därmed inte acceptabel för människor och andra hundar.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

WAD är det engelska namnet på pisksnärtsrelaterade symtom som i dagligt tal kallas för Whiplash. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka olika typer av sjukgymnastiska behandlingsmetoder det finns och vilken/vilka som har högst bevisvärde vid behandling av långvarig WAD. Metod: Artiklar söktes i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar bedömdes enligt PEDro-skalan vars resultat omräknades till SBU:s skala för bevisvärde. Resultat: Artiklarna visade att för långvarig WAD fanns många olika typer av sjukgymnastisk behandling såsom träning med individuell eller generell inriktning, traktion och träning med slynga.

Det finns idag fyra mekanismer beskrivna för avstötning av xenotransplantat. Dessa är hyperakut avstötning, akut humoral xenotransplantat avstötning, akut cellulär xenotransplantat avstötning och kronisk avstötning. Hyperakut avstötning medieras av naturliga xenoreaktiva antikroppar, vilka främst är riktade mot antigenet ?-Gal på svinceller och aktiverar komplement systemet (den klassiska vägen). Akut humoral xenotransplantat avstötning medieras också av xenoreaktiva IgM och IgG, som verkar skada xenotransplantatet bland annat genom aktivering av komplementsystemet och endotelceller.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden.

Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.

Feline Odontoclastic Resorptive Lesions (FORL) is a painful disease that affects feline teeth and that is increasing in prevalence. The ethiology is still rather unknown. However, research on the ultra structure of the feline tooth may help us understand why FORL is so prevalent in cats and not in other species. Since the ethiology is still unknown, there is yet no profylaxis. The pathogenesis is rather well known; the hard structure of affected teeth gradually undergo odontoclastic resorption and resorptive lesions are often partly replaced with bone- or cementum-like tissue.

Kostnader förenade med återställande av förorenad natur är ofta stora och frågan är vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad från staten till enskilda förorenare. Detta synsätt överensstämmer också med den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den som orsakar en skada är skyldig att reparera eller ersätta densamma. Finansieringssättet baserat på individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar.

Bakgrund: Korsbandsruptur är en vanlig skada både hos människor och hundar. I de flesta fall krävs operation och eferföljande rehabilitering. Inom veterinärmedicinen finns inga standardiserade funktionella tester att tillgå vid utvärdering efter korsbandsrehabilitering, vilket har efterfrågats. Syfte: Syftet med studien har varit att utforma, utveckla och utvärdera en enkät med ändamål att fungera som ett utvärderingsinstrument i samband med sjukgymnastisk rehabilitering av korsbandsopererade hundar. Metod: Enkäten har utformats utifrån WOMAC Osteoarthritis Index.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.