Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Bakgrund: Sedan den gynekologiska cellprovtagningen startade i Sverige har insjuk-nandet i livmoderhalscancer minskat med mer än 60 %, och dödligheten i sjukdomen har minskat, genom tidig behandling. Idag går cirka 80 % av Sveriges kvinnor på gy-nekologiska cellprovskontroller. Det finns studier om hur kvinnor upplever gynekolo-gisk cellprovtagning och kunskap om varför de väljer att delta eller inte delta i scree-ning-programmet. Barnmorskan möter i sitt vardagliga arbete kvinnor som skall ge-nomgå gynekologisk cellprovskontroll. Det finns få studier baserade på barnmorskans roll i främjandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnmorskans uppfattning av sin roll för främ-jandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet..

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående..

SammanfattningI det följande examensarbetet har två alternativ av installationer jämförts beträffande ny­­bygg­nationen Maskinbolaget Swecon, en fastighet med en kontorsbyggnad och till­hör­­ande maskinhall i Uppsala. Alternativen har varit en fjärrvärmeinstallation med en separat kyl­mas­kin, och två bergvärmepumpar med en frikyleslinga. Jämförelser har gjorts mellan dator- och egenberäknade simu­leringar av energi­för­­brukningen [kWh­­/­(m2,år)], och då med olika ändringar i fastig­het­ens kon­struk­tion, där det ur­sprung­­­liga pro­jekt­­erings­un­der­laget har varit utgångspunkt (Inne­kli­mat­byrån, 2008).    Därefter har en nu­vär­des­­kal­kylering med en kalkylhorisont på 30 år utförts, som visar på det mest eko­no­miska alternativet och simuleringen gällande drifts- och in­ves­­­t­eringskostnader.    Energiberäkningarna har genomförts med datorprogrammen BV2 och VIP+, och även med egna beräkningar i Excel. Nuvärdeskalkylen har också gjorts i Excel.                                      ?    ?    ? Resultaten visar att kontorsbyggnaden och maskinhallen uppfyller riktlinjerna från Bo­verkets byggregler, BBR, avseende U-värde.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Det här är en kvalitativ studie där syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt påverkar elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer på en lågstadieskola i Mellansverige där Ipads används i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskälla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade också att eleverna blev väldigt engagerade i skolarbetet och visade på stora kunskaper och i redan tidig ålder en välutvecklad problemlösningsförmåga både enskilt och i grupp.Det resultat jag fått fram har även visat att lärarens roll i klassrummet underlättas då stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess användare genom applikationen som utformar övningarna efter användarens kunskapsnivå. .