Sök:

Sökresultat:

540 Uppsatser om Träkonstruktioner - Sida 35 av 36

Kan platser som genomgÄr förÀndringsprocesser brukas för tillfÀlliga lösningar? -En kvalitativ studie om hur stÀder i stÀndig förÀndring kan utnyttja hela förÀndringsfasen

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

Sammansatta regelkonstruktioner av trÀ: utvÀrdering av berÀkningsmodeller genom laboratorieförsök

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende pĂ„ nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvĂ€rden om 130 kWh/mÂČ/Ă„r i norr respektive 110 kWh/mÂČ/Ă„r i söder för enbostadshus, tvĂ„bostadshus och flerbostadshus. I trĂ€hus Ă€r det av betydelse att minska köldbryggor i vĂ€ggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. VĂ€ggar i trĂ€hus Ă€r normalt uppbyggda av trĂ€reglar som stĂ„r för vĂ€ggens bĂ€rande kapacitet men samtidigt Ă€ven fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan Ă€r att utforma vĂ€ggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

"Det skulle vara mer om tjejer i TV-sporten" : - om TV-sporten ur ett kvinnoperspektiv

NÀr man som TV-tittare ser pÄ sportprogram, kan man lÀtt förledas att tro att ?alla mÀnniskor? tycker sport Àr viktigt, men sÄ Àr det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framstÀllningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta mÀnniskors förestÀllningsvÀrld. UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att placera in TV-sport i ett större sammanhang, dÀr TV-sport kan ingÄ som en del av det som mÀnniskor tar del av och som i viss mÄn inverkar pÄ hur individer formar och skapar sin identitet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingÄ i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken.

Brandskyddsinventering av Àldre trÀhusbebyggelse i StrÀngnÀs: en redovisning av resultat och ÄtgÀrdsförslag över omrÄdet Kvarnbacken

I StrÀngnÀs stadskÀrna finns kvarter med mycket gammal trÀhusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden Är 1871 och som nu utgör ett stort kulturvÀrde samt Àr ett unikt kÀnnetecken för staden. I dessa gamla omrÄden prÀglas stadsbilden av tÀt bebyggelse, trÄnga grÀnder och lÀttantÀndliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lÀtt för en brand att sprida sig frÄn byggnad till byggnad och frÄn kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehÄller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av omrÄdet Kvarnbacken, i StrÀngnÀs innerstad. Inventeringen Àr utförd med hjÀlp av ett inventeringsverktyg kallat ?BrandskyddsvÀrdering av kulturbyggnader? (BSV-k).

Textil fotokatalys : biomimetik med textila processer

Fotokatalys Àr en reaktion som kan anvÀndas vid rening av avloppsvatten vilket Àr viktigt dÄ avloppsvatten Àr en kÀlla till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillrÀckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strÄlning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjÀlp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet Àr att med hjÀlp av tre appliceringsmetoder fÀsta titandioxid pÄ en termoplastisk textil. HÀrigenom skapas en vattenrenande textil.

En rÀttslig granskning av den psykiatriska tvÄngsvÄrden, sÀrskilt den öppna tvÄngsvÄrden, frÄga om inkonsekvens om motstridighet

En reglering av den psykiatriska tvÄngsvÄrden har funnits i Sverige sedan lÄng tid tillbaka och har genomgÄtt ett stort antal reformer. 1992 trÀdde Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT) i kraft. Utredningar som genomförts sedan lagstiftningens ikrafttrÀdande visar dock pÄ att tillÀmpningen av LPT inte alltid fungerar optimalt. Flertalet lagrevisioner har vidtagits i syfte att förbÀttra lagstiftningen samt för att stÀrka den enskildes rÀttssÀkerhet.Syftet med uppsatsen Àr att, genom en övergripande granskning av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och med sÀrskilt fokus pÄ den öppna tvÄngsvÄrden, ÄskÄdliggöra lagtekniska konstruktioner som Àr inkonsekventa eller motstridiga. Dessutom Àr syftet att granska huruvida tillÀmpningen Àr i överensstÀmmelse med lagstiftningens syfte och innehÄll samt med de grundlÀggande principerna inom LPT.

Talet om sÀrskiljande lösningar i skolan. En diskursanalytisk studie bland kommunala beslutsfattare

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Glimmermineralens pÄverkan pÄ obundna bÀrlager: Glimmerhaltens inverkan pÄ kornfördelning och tjÀllyftning

Glimmermineral Àr ett vanligt förekommande mineral i den svenska berggrunden och andelen kan variera mellan olika platser. Det Àr kÀnt att glimmermineral har en negativ inverkan pÄ de önskvÀrda egenskaperna hos olika ballastmaterial, oavsett om det gÀller bundna eller obundna lager i vÀgar, betong eller liknande. Det finns ett antal studier pÄ glimmermineralens inverkan pÄ ett ballastmaterial. NÄgot som de allra flesta undersökningar har gemensamt Àr att de baserar sig pÄ en förhÄllandevis liten datamÀngd vilket gör det svÄrare att dra riktiga slutsatser utifrÄn de framkomna resultaten samt att resultaten inte alltid Àr helt entydiga. Eftersom dessa undersökningar ligger till grund för vad som bedöms som otjÀnligt ballastmaterial sÄ finns det stora ekonomiska intressen i att kartlÀgga vid vilken glimmerhalt ett ballastmaterial bör bedömas som otjÀnligt.

Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Punktlasttestning av olika bergartstyper i Kiirunavaaras liggvÀgg

Examensarbetet ingÄr i den slutliga delen av kandidatutbildningen i naturresursteknik och utgör 15 högskolepoÀng. Utbildningen Àr inriktad mot geologi och det avslutande arbetet ska ha anknytning till Àmnet. Under vÄren 2012 presenterade representanter för LKAB förslaget att basera examensarbetet pÄ att dokumentera hÄllfastheten hos bergarter frÄn Kiirunavaaras liggvÀgg med hjÀlp av punktlasttestning. Tidigare undersökningar av hÄllfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara har frÀmst gjorts genom enaxiella tryckhÄllfasthetsmÀtningar. Det finns ett behov av att undersöka hÄllfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara dÄ gruvbrytningen sker djupare ned i jordskorpan och kraven pÄ sÀkerheten stÀndigt ökar.

TillgÀngliggörande av fornlÀmningar

Detta arbete, TillgÀngliggörande av fornlÀmningar, har som mÄl att diskutera hur aktuella regelverk och rekommendationer kan tillÀmpas vid tillgÀngliggörande av fornlÀmningar. Bak-grunden till arbetet Àr att det idag finns otillgÀngliga kulturmiljöer, trots att Sverige ratificera-de FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionshinder Är 2008. Samma Är stad-gades Àven en ny Diskrimineringslag i Sverige. Enligt konstitutionerna har mÀnniskor med funktionshinder rÀtt till delaktighet i kulturlivet. För att alla ska kunna vara delaktiga behövs det pÄ vissa kulturhistoriska platser dÀrför göras nya anordningar för tillgÀnglighet.

NÀr stenöknen blommar : en studie av vÀxter pÄ torra vÀxtplatser och deras gestaltande egenskaper

Idén till arbetet kommer ifrÄn Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt fÄ förslag pÄ uppsatsÀmnen inriktat pÄ vÀxter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vÄrterminen 2009.Syftet med studien Àr att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal vÀxter pÄ torra vÀxtplatser runt om i vÀrlden och utifrÄn det gestalta ett förslag medtorktÄligt hortikulturellt vÀxtmaterial till ett nytt vÀxtsortiment pÄ Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frÄgestÀllningen:Hur kan man anlÀgga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrÄn ettsvensk klimat?MÄlet med studien Àr att fördjupa vÀxtkÀnnedom och att öva vÀxtgestaltning.Studien har genomförts med hjÀlp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig pÄ attge en översiktlig bild av vilka torra vÀxtplatser som finns pÄ jordens yta. De ska Àven exemplifieranÄgra typiska karaktÀrer för vÀxterna inom det specifika omrÄdet för att ge en ökad förstÄelse förden komplexitet som ligger bakom vÀxternas olika uttryck.I studien ingÄr intervjuer med tre personer varav tvÄ tillhör de frÀmsta experterna pÄ alpintvÀxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlÀgga klipptrÀdgÄrdar, blandannat i Göteborgs botaniska trÀdgÄrd.

GolfbanedrÀnering : en studie av teori och praktik

Den stora mÀngden golfare har gjort att trycket att komma ut pÄ banorna ökat de senaste Ären, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men Àven under nederbörd. Blöta banor Àr inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att rÄda bot pÄ detta Àr en fullt fungerande och rÀtt dimensionerad drÀnering av yttersta vikt. Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar pÄ frÄgorna; Hur var det tÀnkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet? FörfrÄgningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer Àr överlag hyfsade.

Punktsvetsning i höghÄllfast stÄl

Arbetet mot lÀttare och brÀnslesnÄlare lastbilar gÄr framÄt pÄ Scania CV AB, en ny generations hytter Àr att vÀnta i vilken höghÄllfast stÄl i viss utstrÀckning ersÀtter de idag anvÀnda mjuka stÄlen. Komponenter och hyttstrukturer kan dÀrmed med bibehÄllen styrka göras tunnare och lÀttare. Bytet mot höghÄllfasta stÄl kan stÀlla sÀrskilda krav pÄ bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete Àr som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghÄllfasta materialet Docol 600DP och ur ett hÄllfasthetsperspektiv jÀmföra detta med det idag anvÀnda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hÄllfasthetsvÀrden kan erhÄllas utifrÄn svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger Àven svar pÄ de tre olika parametrarnas individuella inverkan pÄ svetsens hÄllfasthet, hÀr ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.

Val av fönster - En Multikriterieanalys

Fönster blir idag en allt viktigare del av en byggnads klimatskÀrm. Det stÀlls dÀrför krav pÄ olika funktioner vilka mÄste uppfyllas oberoende av fönstertyp. DÄ glas blir vanligare i moderna konstruktioner stÀlls det högre krav pÄ vÀrmeisolerande förmÄga. Cirka 35 % av en byggnads vÀrmeförluster sker genom fönster. Detta stÀller krav pÄ tillÀmpning av energieffektiva fönster vid ny- och ombyggnad. UnderhÄll av fönsterkonstruktionerna Àr en oundviklig detalj och mÄste ske nÄgon gÄng under en byggnads livslÀngd.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->