Sök:

Sökresultat:

506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 17 av 34

FjÀllstuga, KittelfjÀll

MÀnniskan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgÀngliga platser. Jag fascineras av denna strÀvan, varför beger vi oss ut i naturen och kÀmpar mot vÀdrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet Àr en vandringstuga i KittelfjÀll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten Àr kÀnd som Sveriges minimecka för offpistskidÄkare.

Studie av tidsbesparing vid dimensionering med StatCon samt redovisning av handberÀkningar

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.

LÀnsstyrelsernas bedömningar - skiljer de angÄende mÄtt i hÀststall?

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gÄng Ärligen. Det hÀr regleras i IAS 36 dÀr det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gÄ till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lÀmnas i anslutning till prövningarna inte Àr tillrÀcklig för att ge lÀsaren den anvÀndbarhet som bör finnas. DÀrför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur Ätta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur Ätta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS vÀrderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten lÄg pÄ de motiveringar som lÄg till grund för vÀrderingarna.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr Ärsredovisningar för Ätta företag har studerats.

Energideklaration av byggnad med praktikfall

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som trÀder i kraft fullt ut i Ärsskiftet 2008/09, har fastighetsÀgare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsÀgare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta dÄ energianvÀndningen Àr en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsÀgaren ökar chansen till lyckade ÄtgÀrdsförslag. Nyckeltal som ska anvÀndas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda Àr lÄg eller hög, har i skrivande stund en lÄg kvalité. I rapporten referensnivÄer och energianvÀndning i lokaler, som Carl Bro har sammanstÀllt pÄ uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjÀlp i inledningsskedet av energideklarationerna.

Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

"FörÀldrar, barn och personal - det Àr samverkan." : en studie om pedagogers syn pÄ samverkan mellan pedagoger, barn och förÀldrar, samt deras syn i förhÄllande till de yttre respektive inre ramar som finns i verksamheten.

Studien belyser pedagogers syn pÄ samverkan mellan pedagoger, barn och förÀldrar samt hur deras syn förhÄller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar Àr konstanta och inget som pedagogerna kan pÄverka sÄ som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgÄngen som pedagoger och förÀldrar har. Inre ramar innebÀr faktorer som Àr förÀnderliga och som aktörerna pÄ förskolan kan pÄverka. I begreppet aktörer lÀgger vi de som medverkar i samverkan, det vill sÀga pedagoger, barn och förÀldrar.

Förskolans fysiska inomhusmiljö ? en miljö för barns utveckling och lÀrande : En intervjustudie med Ätta verksamma förskollÀrare

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Energieffektivisering av modern tillbyggnad till Ă€ldre skola : fallstudie frĂ„n Österbyskolan i Österbybruk

The Swedish government has introduced a goal to reduce the energy intensity by 20% to the year 2020. To reach this goal actions need to be taken throughout the energy sector which includes residential and commercial buildings. This thesis considers the possibility to reduce the energy usage in a building located close to Uppsala. The analyzed building is a combined office, cafeteria and entrance and was completed about half a year before this project started. Therefore the measures presented for a more energy efficient building are presented as measures for future constructions.Simulations have been made in VIP-Energy, a dynamic energy calculation program.

Plusenergi och dess installationer : Kvarter Trettondagen

The latest thing in the area of environmental building today is energy-plus-house. The idea behind the energy-plus-house is to create a house that produces more energy than it consumes. To accomplish this, the house uses renewable energy, in this particular case solar energy. With the help from a proper construction and thoughtfully projected installations you can achieve a surplus of energy. The surplus energy can then be sold to the surrounding buildings and thereby conduce to a financial profit for the household.

Bostadsplanering i centrala Monterrey, Mexico

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Utveckling av fastigheten Hydro : Framtagning av förslagshandlingar

Sölvesborg Àr en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nÀra havet. Sölvesborgs kommun har som mÄl att öka invÄnarantalet frÄn 16 000 till 20 000 fram till Är 2020. Kommunen Àger fastigheten Hydro vilken Àr centralt belÀgen i Sölvesborg i anslutning till tÄgstationen. Idag anvÀnds fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tÄgstationen och förlÀnger centrumstrÄket. Detta examensarbete leder till fÀrdiga förslagshandlingar för fastigheten.

Miljöbyggnad nivÄ Silver : Fallstudie brf Stenhuggaren

De senaste decennierna har miljö och hÄllbarhet fÄtt en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) Àr ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhÄlla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt dÀr 47bostadsrÀtter ska byggas, dÀr byggherren HSB Göta:s ambition Àr attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivÄ Silver, som Àr ett led i attnÄ företagets övergripande klimatmiljömÄl.Arbetet har bestÄtt av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att sÀkerstÀlla att uppstÀllda mÄlnÄs. Manual 2.1 (utgÄva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet Àr att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hÄllbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsÀttning för att fler byggnader pÄ sikt blir miljöklassade. Detta kan iett lÀngre perspektiv innebÀra kvalitativa och hÄllbara byggnader..

GÄrdsslakteriers lönsamhet vid smÄskalig lammslakt

Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar. Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.

Tillbyggnad vid Nationalmuseum

Nationalmuseum Àr ett statligt konstmuseum som ligger pÄ Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad frÄn Är 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation pÄbörjats, dels för att ÄterstÀlla byggnadens gamla arkitektoniska vÀrden men ocksÄ för att anpassa byggnaden till dagens högt stÀllda krav pÄ utstÀllningsmiljöer. MÄlet Àr att hela den gamla museibyggnaden ska anvÀndas till publika ÀndamÄl. PÄ grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstÀder som verksamheten krÀver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag Àr en fristÄende byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

LĂ€nken

PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgÄng mot MariedalsvÀgen befinner sig som ett möte mellan mÄnga platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett frÄn tunnelbanans utgÄng. Ett stenkast hÀrifrÄn har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda omrÄdet kringHornsbergs Strand i vÀst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som gÄr Ànnu en bit norrut, men framförallt mötet och lÀnken mellan parkerna, omrÄdet och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som hÀr rÄder. Min uppgift: Attförtydliga lÀnken mellan tunnelbanan och platsen.LÀnkarnaJag lÄter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit lÀngs med Sankt Göransgatan.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->