Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Broar med integrerade landfästen är i Sverige i dagsläget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fåtal slag. Främsta fördelarna med integrerade landfästen är att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfästen. I nuläget finns inte tillräckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sådana broar. Därför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie där en samverkansbro med integrerade landfästen byggdes över ån Leduån som är belägen ca 50 kilometer söder om Umeå.

Överallt i samhället finns en mängd olika fysiska barriärer som fungerar som gränser och hinder. Barriärerna kan påverka rörelsemönstren hos stadens invånare och de kan påverka utvecklingen av staden. Begreppet barriär har en något negativ klang men det är viktigt att tänka på att barriärer kan vara så mycket mer än hinder. Många av de naturliga barriärerna, som vattendrag och berg, är viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriärer, som till exempel vägar och järnvägar, har haft en stor betydelse för städers utveckling, de är också en förutsättning för att dagens samhällen ska överleva. Målet med examensarbetet, Barriärer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriärerna i Karlstad.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Thisbachelorthesisdealswithhealthcare.Whichisacurrentandurgentsubject.ItconcernsspecificallySkaraborg´sHospital,oneoutoffourhospitalgroupswithintheVästragötaland´sRegion.ThishospitalgroupinturnconsistsofthehospitalsinFalköping,inLidköping,inMariestadandinSkövde.Skaraborg´sHospitalisafterarecentreorganizationofanextensivedegree,dividedintofourdifferentmainareas(divisions)withatotalofapproximately4200employees.Thefourmainareas(divisions)are(1)Surgery(K),(2)MedicineandPsychiatry(M),(3)ResearchandEducationalDevelopment(FoUU),and(4)StabincludingHumanRelations(HR)andEconomy.TherearetodaysomespecificdifficultiestoinadequatewaysmonitorandunderstandthedifferentactivitieswithinSkaraborg´sHospital.Suchrelationshipsnaturallycreatesobstaclesforexampletocarryoutorganizationalandoccupationalwork.Onesuchexampleisthelackofopportunitytolinkmainareas(i.e.divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswiththesurfacesandpremisesthattheseusestoday.Theaimofthebachelorthesisis(fortheseandotherreasons)toconnectthedifferentorganizationalunits,etc.withinSkaraborg´sHospitaltothesurfacesandpremisesthattheyuse,andtothusmakeitpossibletodescribethemainareas(divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswithmoreaccurateandpracticaldenotations,sothattheycanbeunderstoodbybusinessrepresentatives(patients)andemployees.DuetothefactthatSkaraborg´sHospitalisalargeandcomplexorganization,Ihaveenclosedthethesisbyprimarilystudyonlyonemedicalsubdivision,whichisM.3andconsistsofseventeenorganizationalunitsprovidingcarebymeansofmainlythreemedicalspecialties,namelycardiology,skininfectionandrenalmedicin.SubdivisionofM.3waschosenforthisentireactivityislocatedinthesamelocality,whichisinSkövde.Butalsoduetothefactthatthiswasoneofthemorecomplexorganizationalunitscontributedtothischoice.Thebachelorthesiscontainssevenappendices,inwhichthethesisso-­?calledmethodstepsaredetailedfurther,whichalsoincludestheappropriatesub-­?results.Therebyaretheresultscomprisedintheseappendixes.Observe,thatsomeofwhatarepresentedarecontributionsfromotherauthors,i.e.resultsfromaprogressiveresearchprojectwithinSkaraborg?sHospital.Theseappendicesarecalled(1)?Skaraborg´sHospitalashortdescription?,(2)?TheworkwiththefourExceldocuments?,(3)?BuildingswithinSkövdehospitalillustratedwithcurrentbuildingdrawingsfromVästfastigheter,incombinationwithadevelopedschemetoshowsuchbuildings?,(4)?ResultsfromthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremiseswithinthesubdivisionM.3?,(5)?Suggestionsformoreaccurateandpracticaldenotationsonareas(divisions),sub-­?divisionandorganisationalunits?,(6)?ExampleofasurveyproposedtobesenttounitmanagerswithinthesubdivisionM.3toensuretheresultsofthephysicalinventory?and(7)?Commentsonsomeresultsobtainedfromasemi-­?structuredinterviewwithoneofthemanagers(i.e.adoctorresponsibleforsomeoftheactivitieswhithinResearchandEducationalDevelopmentFoUU).ThethesisisbasedonanumberofExcel-­?documentsobtainedfromSkaraborg´sHospitalanddrawingsofthepremisesobtainedfromVästfastigheter.ItisalsobasedonavarietyoffieldtripswhereIhavebeenabletovisitandtherebycarryoutthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremisesoftheselectedorganizationalunitsandinterviewsofanumberofkeyemployees.Thetheoreticalframeworkforthisthesisispartlybasedonorganizationandorganizationalmanagement,organizationalcultureandworkofchangewithinanorganizationandtheworkingenvironmentandsafetyresponsibilities.Thethesisisalsobasedontheoriesandstudiesthathavebeendoneonhealthcareorganizationsandhealthcaremanagement.ThethesisworkhashelpedtoidentifyallsurfacesandpremisesthatorganizationalunitswithinthesubdivisionM.3exploits,andtoprovidesuggestionsformoreaccurateandfunctionaldenotationsfortheseorganizationalunits.ThisthesisalsoprovidesabetterfoundationforvariousongoingandfutureinitiativestoimproveefficienciesaswellasworkandworkconditionswithinSkaraborg´sHospital.Anexampleoftheresultstherebygained,isthatthemethodusedtoidentifyboththesurfacesandpremisessubdivisionM.3uses,whichcanbeusedforalloftheothersubdivisionsandorganizationalunitsthanthosethathavebeenstudiedinthisthesisframes..

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

I detta arbete har vi sökt och erhållit kunskaper om hur lärare fångar dagen i undervisningen i Gambia, genom kvalitativa metoder bestående av intervjuer och observationer. Vi vill ta hem kunskaperna till Sverige, ta lärdom och bygga broar för att dels kunna utveckla vårt eget lärande och dels knyta till oss kunskaper om den gambiska kulturen. Vi har studerat genom ett etnografiskt synsätt eftersom vi befann oss mitt i denna annorlunda kultur under vår sista verksamhetsförlagda utbildning. Lärarna i vår undersökning tycker att de fångar dagen i undervisningen bland annat när de ser samtliga elevers engagemang och motivation, när läraren är ämnesmässigt kunnig och förberedd, när läraren anpassar undervisningen på rätt nivå, när dagen avslutas positivt och när de ser gott resultat och uppförande hos eleverna. De menar även att läraren måste vara mycket engagerad, väl förberedd både mentalt och ämnesmässigt, motiverad, använda kroppsspråket och rösten..

The aim of this Master?s thesis is to explore the meaning of literature forliterate immigrants in regards to identity and integration. The study is based onqualitative interviews with eight Swedes of various backgrounds, but with thecommon experience of an immigration process. In addition to being migrants, therespondents are also public library users who have an interest in literature and whoread literature during their leisure time. To analyze the empirical material ananalytical framework, consisting of a number of analytical concepts from Libraryand Information Science, Literature Science, and Sociology, has been used.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Vi är en grupp på fyra studenter vid Luleå Tekniska Universitet (YTH väg och anläggningsteknik), som examensarbete har vi fått till uppgift att finna en lösning till en trafiksäker överfart över Storhedsvägen ute på Storhedens handelsområde (Luleå) för gång- och cykeltrafikanterna. Vårt projekt är en del av de förändringar som expansionen av handelsområdet för med sig, vilket innefattar en utbyggnad av vägnätet över hela handelsområdet och i denna rapport har vi vägt för- och nackdelar av olika lösningar mot varandra och kommit fram till att en bro är bästa lösningen. Vi tittade på tre olika sorters broar nämligen trä, betong och stålbro, det bästa alternativet var en fackverksbro i trä. Bron blir 36m lång, 3m bred med tät beläggning av asfalt på farbanan. Kostnaden av bron ligger på mellan 750-900 tkr beroende på val av broräcke och tillhörande fundament har en kostnad på ca 200 tkr.