Projektet ?Språkpiller? har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera språket hos barn med språkstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012).Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) tränar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker på svenska gör. Syftet är även att granska huruvida böckerna i föreliggande studie går att rekommendera som träningsmaterial för barn med språkliga svårigheter.En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehåller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stämmer väl överrens med vad som beskrivits i litteraturen.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Studien omfattade 90 honkatter som kastrerades av veterinärstudenter på UDS smådjursklinik. Tanken med studien är att fastställa hur vanligt det är med komplikationer efter ovariehysterektomi hos honkatt utförd av veterinärstudenter, samt vilka komplikationer som förekommer mest frekvent. Honkatterna kastrerades under dissociativ anestesi via linea albasnitt. Två olika postoperativa analgesipreparat användes, 49 av katterna gavs tolfenaminsyra och 41 av katterna gavs meloxicam. Djurägarna kontaktades via telefon tio till tjugo dagar efter kastrationen för att svara på ett antal frågor om hur deras katt har mått postoperativt och om några komplikationer har tillstött.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Syftet med denna uppsats är undersöka hur eventuell ekonomisk knapphet påverkar utomeuropeiska studenters livssituation under studietiden vid Umeå universitet. Samt att belysa den förmodade stress de lever i och genom det skapa en bild av hur deras verklighet ser ut och hur de hanterar sin situation. Fyra personer har intervjuats och en deltagande observation med en person har genomförts, totalt blev det fem informanter som bidragit till vår studie.Resultatet visar att samtliga deltagare upplever ekonomin som den största stressoren, därför tvingas många att dela studentrum med andra. På så sätt blir hyreskostnaderna lägre. Den visar även på hur vissa arbetsgivare drar nytta av en del studenter som är i behov av pengar, där löner befinner sig under acceptabel nivå och arbetstagarna upplever lågt beslutsutrymme i arbetet.

Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns något samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i åldern 16-18 år deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmättes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades på två sätt.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse.