Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg.

Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey.

Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kring sitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kan tas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagoger från två olika förskolor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de som varit anställd få respektive många år samt mellan de som arbetade dagtid och de som arbetade skift gällande uppfattningen av säkerhetsklimatet avseende både ledningen säkerhetsarbete och arbetsgruppens säkerhetsarbete på ett bruk inom massa- och pappersindustrin. Totalt deltog 92 medarbetarna i studien och dessa fick besvara frågeformuläret, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att de som arbetat många år uppfattade både ledningens och arbetsgruppens säkerhetsarbete som bättre än de som arbetat få år. Det visade sig även att de som arbetade dagtid uppfattade, om än bara i närheten till signifikant, ledningens säkerhetsarbete bättre än de som arbetade skift. Att ha en förståelse kring att det finns skillnader i uppfattningen av säkerhetsklimatet och vad dessa kan bero på kan vara av vikt för att skapa ett bättre säkerhetsarbete på företaget, något som diskuteras i uppsatsen..

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Flera studier har visat att man minns emotionella ord bättre än neutrala ord. I den här studien har en jämförelse mellan minnet för negativa, positiva och neutrala ord gjorts och den visade att det negativa ord man bäst kom ihåg. 48 personer deltog i experimentet som genomfördes på internet. Deltagarna fick studera 17 negativa, 17 positiva och 17 neutrala ord, totalt 51 ord. Varje ord visades i 400 ms, men inkodningstiden (dvs.

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.