Sökresultat:
1871 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 18 av 125
Energieffektivt byggnande : Hur kan BBR bidra till ett ?klimatsmart? byggande?
Byggbranschen stÄr idag för 40 % av landets totala energianvÀndning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hÀnsyn till den omfattande energianvÀndningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnÄla byggnader Àr lÄngt framme, men anvÀnds inte i sÄ stor utstrÀckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn pÄ investeringar och att den som bygger och förvaltar inte Àr samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett lÄngsiktigt ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).
Beta : En studie om sambandet mellan systematisk risk och avkastning
Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar nÄgot samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier pÄ den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hÀvdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar pÄ isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har Àven riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid berÀkningen av beta kan generera helt skilda vÀrden och sÄledes betyda att investerare kan ha olika förvÀntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frÄgan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet pÄ en aggregerad nivÄ under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och Àven under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna anvÀnder sig av tvÄ olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid berÀkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer dÀr snittvÀrden pÄ beta och avkastning berÀknas och studeras sedan i regressionsberÀkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.
En kvantitativ redogörelse för effekten av IFRS 3 pÄ totala goodwillkostnader
FrÄn att linjÀrt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vÄr undersökning Àr att kvantitativt illustrera förÀndringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och som Äterfinns pÄ den nordiska Large-cap listan. Enligt vÄr undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit frÄn 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen pÄ 74 653,0 msek för de undersökande bolagen Àr 31,82 % direkt hÀnförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..
ĂgarlĂ€genheter : Lever de upp till sitt syfte?
2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.
Varför Äterköp av aktier?
Uppsatsens syfte Àr att undersöka varför företag genomför Äterköp av egna aktier. Som underlag för denna undersökning har vi valt svenska företag noterade pÄ OMXS. Undersökningen baseras pÄ historiska data, och strÀcker sig över Ären 2003 till 2007. Resultatet av vÄr undersökning visar en positiv signifikans mellan totala tillgÄngar och Äterköp av aktier. Slutsatsen av vÄr studie Àr att det förekommer informationsasymmetri som ett resultat av svÄrigheten att vÀrdera större företag..
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?
Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som
?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare
i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi
efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila
och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.
Made in India : En studie om mindre svenska textilföretags inköp frÄn Indien och problem som kan uppstÄ
Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.
Produktionsanpassa ny konstruktionav en HD-topp pÄ Cx-plog
Ăverums bruk AB Ă€r idag en ledande tillverkare av jordbruks maskiner dĂ€r frĂ€mst Europa Ă€r största marknaden. Deras frĂ€msta produkt Ă€r vĂ€ndskiveplogen som Ă€r vĂ€rldsledande just nu pĂ„ marknaden med lĂ„gt dragkrafts behov och hög effektivitet. DĂ„ konkurrensen ökar och kostnaderna inte minskar sĂ„ krĂ€vs anpassning av nya konstruktioner till produktionen för att fĂ„ ner kostnaderna men Ă€ven minska antalet olika detaljer.I det hĂ€r projektet utgĂ„r jag utifrĂ„n ett förslag pĂ„ en ny huvudkomponent kallad topp till Cx-plogen. Den ska ersĂ€tta den gamla toppen men Ă€ven den spanska toppen som anvĂ€nds pĂ„ den spanska marknaden. HD-toppen sitter lĂ€ngst fram pĂ„ vĂ€ndskiveplogen och dess funktion Ă€r att lyfta, dra och hĂ„lla upp plog ramen.Först gjordes en grundlig genomgĂ„ng av processen sĂ„ att problem och förbĂ€ttringsmöjligheter upptĂ€cks.Sedan gjordes olika berĂ€kningar för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ fram hur mycket man tjĂ€nade pĂ„ de förĂ€ndringar som gjordes.
Svenska pressens framstÀllning av Adolf Hitlers 50- Ärsdag den 20 april 1939
Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.
En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l
?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS
2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna
och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.
En studie av börshandlade investeringsprodukter : Â
Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste Ă„ren. MĂ„nga av dessa Ă€r relativt nya och det skapas stĂ€ndigt nya, komplexa produkter och instrument. Ă
r 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hĂ€vstĂ„ngsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbĂ€ttrande instrument och kapitalskyddade instrument.Investeringsprodukternas komplexitet innebĂ€r att det kan vara svĂ„rt att berĂ€kna den totala avkastningen bĂ„de före och efter avgifter, för mĂ„nga av de nya produkterna. Det Ă€r viktigt att investerare har kunskaper och Ă€r medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende pĂ„ likviditeten eller underliggande tillgĂ„ng för instrumentet. Ăven extrema marknadsförhĂ„llanden pĂ„verkar prissĂ€ttningen bland dem.HĂ€vstĂ„ngen Ă€r nĂ„got som kan variera beroende pĂ„ emittenten för produkten.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Hur har det pÄverkat apoteken att receptfria lÀkemedel fÄr sÀljas i dagligvaruhandeln?
Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestÀmmelser som sÀger att det Àr tillÄtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvÄrdsapotek med nikotinlÀkemedel och vissa andra receptfria lÀkemedel. Under 2010, som var det första hela Äret dÄ receptfria lÀkemedel fick sÀljas utanför apotek, uppgick den totala försÀljningen av dessa till ungefÀr 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefÀr 15 % av den totala försÀljningen av receptfria lÀkemedel för egenvÄrd. De lÀkemedel som sÀljs mest utanför apotek Àr smÀrtstillande lÀkemedel, nÀssprayer mot förkylningsnÀstÀppa och nikotinlÀkemedel.     Att receptfria lÀkemedel fÄr sÀljas i dagligvaruhandeln pÄverkar sannolikt apotekens omsÀttning. Hur mycket detta pÄverkat Àr dock svÄrt att sÀga, dÄ Àven avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod.
Vardagsrelaterad matematik : En komparativ studie av tre lÀromedel i matematik Är 3 frÄn skilda Ärtionden
Syftet med studien Àr att undersöka vad som skiljer och förenar tre lÀromedel i matematik Är 3 frÄn skilda Ärtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förÀndrats till antal och i sitt innehÄll. ForskningsfrÄgorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade lÀromedlen i deras upplÀgg, hur stor andel av problemuppgifterna i lÀromedlen som Àr vardagsrelaterade och pÄ vilket sÀtt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat lÀromedel sedan 1980-talet fram till Är 2010 kontaktades för information om deras mest sÄlda lÀromedel under respektive Ärtionde i matematik Är 3. Ett lÀromedel frÄn varje förlag valdes ut och metoden som anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllning Àr en komparativ textanalys av de tre lÀromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade lÀromedlen har minskat med ca 50 procent frÄn 2311 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 1988 till 1195 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade lÀromedlen men var fortfarande lÄg Är 2008 dÄ andelen problemuppgifter utgör mindre Àn tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) omrÄden vardag, fritid, handel och skola samt efter pÄ vilket sÀtt de knöt an till elevens vardag.