Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil.

SammanfattningI denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning.

"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger & Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) Totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Ett småhus har projekterats som skall byggas i Malmö. Fasaden består av lockpanel ochtaktäckningen av plåt. Fönstren är av treglas från Velfac. Grunden är en platsgjuten platta påmark med 250 millimeter cellplast under. Stommen är en träregelstomme med W- takstolar.Ytterväggarna är uppbyggda med tre skikt isolering där det mellanliggande lagret får löpa frittutan att brytas av reglar(förutom runt fönstren).

Gamla filmer är ju kulturhistoria i visuell form och som på något sätt måste bevaras, förvaras rätt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att få en bättre uppfattning om i vilken utsträckning gamla filmer tillgängliggörs vid länsmuseer och institutioner i Sverige.Därmed också undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att få ett svar på dessa frågor, utfördes en enkätundersökning där lämpliga enkätfrågor skickades till länsmuseichefer, bild samt filmansvariga på 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att några få museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I många fall lämnar man efterbearbetningen till någon utomstående eller accepterar de DVD-kopior man får från Filmarkivet i Grängesberg. Detta är helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.Få gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, från gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, på hur de tillgängliggör sitt material.Upphovsrätten kan många gånger begränsa tillgängligheten på ett existerande filmmaterial..

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.

Bravida driver ett projekt på landstingshuset i Luleå, där en kraftig energieffektivisering har inletts. Denna rapport behandlar värmebehovet för byggnaden både utifrån total elförbrukning och förluster för byggnaden. Utrustning före och efter energieffektiviseringen jämförs och utifrån detta görs en kostnadskalkyl. Totala energibesparingen efter ombyggnaden för fastigheten utifrån beräkningar är 415 MWh årligen. Den totala kostnaden för detta projekt är 12.5 Mkr men investeringskostnaden för landstingsfastigheter är 4 Mkr och resterande 8.5 Mkr beräknas vara löpande underhåll för byggnaden.