Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet Torpare på Skälby gård.Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Denna uppsats handlar om fattigvården i Borgstena socken under 1854-1863 och syftar till att undersöka hur fattigvårdsorganisationen såg ut, vilka som bestämde i socken, vilka de fattiga var samt i vilken utsträckning vården svarade för gällande nationell fattigvårdsförordning. För att avhandla detta har källor i form av fattigvårdsstyrelseprotokoll, sockennämndprotokoll och husförhörslängder sammanställts och därefter kompletterats med hembygdsföreningen i Borgstenas framtagna sockenbok som gavs ut 2011. Med detta material har fattigvårdsstatistik samt aktörer och deras livsberättelser blivit till, och med hjälp av dessa har frågeställningen kunnat besvaras. Slutsatserna som uppsatsen utmynnat i är att de som satt i fattigvårdsstyrelsen var de som ägde sin gård och ibland hade unika ställningar i socken. Det fattiga karaktäriserades av kvinnor i högre grad än män, av Torpare eller av före detta Torpare och av individer främst från gruppen som var över 61 år.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.