Ronneby Torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har Torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela Torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla Torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Uppsalas nya konstmuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt Torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till Torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels Torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av Torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med Torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur Torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Uppsala stad, intill stadens gågata och kantad av Fyrisån ligger Gamla Torget. Det är en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina år i Uppsala. Jag ville ändra användningen av ett Torg som många passerar men få stannar och använder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, närhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har länge tänkt på att Gamla Torget har större potential än vad Torgytan idag används för.

Specialarbete, 15 hpSvenska, LSV410Vårtermin 2013Handledare: Maja Lindfors ViklundExaminator: Rakel Johnson.

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya Torg binds samman med Hornsbruksgatan.

För att möta växande regioners efterfrågan på bostäder har förtätning i kollektivtrafiknära lägen lyfts fram som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har särskilt fokus lagts på förtätning av orter längs med de större kollektivtrafikstråken. I takt med att förtätning sker kan också bilden av dessa orter förändras. Denna uppsats syftar till att under-söka människors uppfattning av platsen efter en förtätning i en sådan ort. I en fallstudie har en förtätning av stationssamhället Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna Torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av stadsrummet.

Detta arbete har som syfte att klargöra vad allmänheten har för inställning till allmän kameraövervakning samt att reda ut vilken praktisk nytta kameraövervakningen gör. Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket inställning till kameraövervakning. Allmänheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och Torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och Torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott.

In the 1940s the Swedish town planning was inspired by the English city development with the concepts of neighbourhood and community planning. In order to promote democratic development and solidarity the ideal would be to create community centers with full service. Community centers are part of the building of the suburbs during the postwar period. The buildings in Sweden from 1940 - and -50s were built with the intentions to be good homes for all regardless of income, class and status. Collective solutions to individual problems were characteristic of the Swedish policy during this time.

This is a degree project that takes up history, present-day situation and analyzes these, that in turn becomes basis for cunning, both for shape and lighting, plus gives a eye-opener through entire the work. Vetlanda municipality acquires alter StorTorget that lies my in downtown. The area is not so used and has a fairly dreary appearance. Here are potential and a lot of possibilities for development. When working with a task as Vetlanda center, it is easy to take water over your head, so it is important to limit yourself. History, a description of today?s appearance and work area limit to the design proposal has been given different weight for the job.

Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara Torg och park som tar avstamp i Gällivares befintliga identitet. Förslaget är en del av ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. I Gällivare pågår en omfattande samhällsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. Bostäder och viktiga samhällsfunktioner som går förlorade måste ersättas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtätning av Gällivare centralort. När staden förtätas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar får ett högre användartryck.

Idag lever vi lite grann på var sitt håll i Sverige. Var generation för sig. Platserna där barn, vuxna och pensionärer umgås är få. Förebilder och närstående är begränsat av kärnfamilj och karriär. Barnen får husera i baracker omgärdade av stängsel, medan föräldrarna arbetar heltid på annat håll. I det här projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt Torg. Danslokaler därför att det har med pedagogik, tradition, självkänsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik några av de viktigare pedagogiska verktygen på förskolan.Restaurang för att höja standarden på barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt Torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgärdade av barnens värld istället för tvärtom, vilket oftast är fallet. Ambitionen med det här projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen på barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstärka deras kontakt med omvärlden.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på SöderTorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. SöderTorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som Torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt Torg, Kristianstads tredje Torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla Torg. SöderTorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora Torgytan som idag är nästintill oanvänd.