Denna rapport består av information och data som har samlats in i syfte att kunna presentera en genomförbar konvertering av linfärjan Toras framdrivningssystem, som idag utgörs av dieselelektrisk drift, till bränslecellsdrift. Den bränslecell som behandlas i rapporten är PEMFC och är en bränslecellstyp som drivs av ren vätgas. Resultaten tjänar som en informationskälla för en potentiell konvertering och presenteras för Trafikverket, som ett alternativ i linje med Sveriges regerings mål att reducera mängden CO2 utsläpp på en nationell nivå. Informationen i rapporten har insamlats via mail- och telefonkontakt samt ett besök på Tora på plats i Stockholm. Ett genomförande av konverteringen är fullt möjligt men mer kostsamt än dieseldrift i dagsläget med avseende på höga bränsle- och inköpskostnader utav bränsleceller.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Denna uppsats är en komparativ studie där fem patografier, självbiografiska sjukdomsskildringar jämförs. Detta görs för att belysa hur relationerna kan se ut mellan olika karaktärer inom sjukvården, i synnerhet förhållandet mellan patient och läkare, patient och sjusköterskor, men också förhållandet mellan sjukvårdspersonalen och patientens anhöriga..

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

Vårt syfte med uppsatsen är att få en ökad förståelse för den svenska kosumentens uppfattning om CSR samt hur detta påverkar deras agerande i en reel köpsituation.Vi har utgått från teorier såsom FCB-grid, Tora-modellen samt en modell över konsumenters attityd till att handla etiskt. Vi har även belyst informationsbehovet och dessutom tagit del av fyra stycken undersökningar som tidigare gjorts kring ämnet.Empirin grundar sig på nio stycken kvalitativa djupintervjuer, gjorda på konsumenter.Vi fann att den svenska konsumenten tycker det är viktigt att ett företag tar sitt etiska samt sociala ansvar. Dock är de inte konsekventa i ord och handling i och med att de inte agerar etiskt i en köpbeslutsprocess..

Vårt syfte är att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing på den svenska marknaden samt om detta påverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer där företag samarbetar med välgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ändamål, som således kombinerar två varumärken. Vi har utgått från ett konsumentperspektiv då vi anser att detta på bästa sätt uppfyller vår problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förståelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har använt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt Tora-modellen vilken rör köpbeteende.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.