Toppning är ett kontroversiellt och mycket omdiskuterat ämne inom svensk ungdomsidrott. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) vill ge alla som vill och kan spela fotboll möjligheten till att spela i en positiv och utvecklande miljö. Trots detta sker Toppning redan när spelarna är fem år gamla. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan fysisk självkänsla med fokus på idrottslig kompetens och åsikter om Toppning inom ungdomsfotboll.För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ studie där vi undersökte vad ungdomar i åldrarna 12-15 år tycker om Toppning och hur hög fysisk självkänsla de har. Detta genomfördes med enkäter.

Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill är ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehåller bland annat ett avsnitt om idrottens värdegrund, där de fyra olika områdena glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra områden har varit en plattform och grunden för vårt examensarbete.  Syftet är att undersöka fotbollsungdomarnas, i åldrarna 12-14 år, och deras föräldrars åsikter kring områden Toppning, mobbning, jämställdhet/jämlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen är av deskriptiv och komparativ art.   En enkätundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess föräldrar i föreningar från Växjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 män och 56 kvinnor, som bland annat svarade på frågor gällande mobbning, Toppning, idrottsfusk och jämställdhet/jämlikhet.

Syfte och frågeställningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder Toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar? Vilken ledarstil används av coachen?? I vilken omfattning används Toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män.

I och med förändringarna i ellagen och den nya el-förordningen (2006:1138) måste alla ledningar över 25 kV samt ledningar med regionskaraktär göras trädsäkra. Ett alternativ till konventionell stämpling och avverkning av de farliga kantträden är att använda sig av toppkapning med helikopter. Syftet med studien var att undersöka och bedöma riskerna med rötskador i helikoptertoppade granar invid kraftledningsgator i södra Sverige. Data insamlades från träd i kraftledningsgator som toppats under olika år och årstid. Totalt 75,7 % av granarna i studien var missfärgade varav 10,3 % var infekterade med rotticka.