AbstractJohan Landgren: Tonalitet i tjugoförsta århundradet ? Populärmusik och spel med Tonala konventioner. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2007.I uppsatsen studeras spelet med tonalitet och Tonala konventioner i den nutida populärmusiken. Fyra låtar (av Avril Lavigne, Fall out boy, My chemical romance och Nickelback) analyseras med avseende på melodi och harmonik, för att visa hur musiken förhåller sig till traditionella Tonala system. Den teoretiska utgångspunkten är en diskussion av Carl Dahlhaus om indelningen av musik i harmonisk respektive melodisk (modal) tonalitet, och i underkategorierna tonarter respektive modi.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlärare av franska som påbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de språkliga avvikelser från den franska normen som upptäcktes i den förra studien kvarstår även denna gång då studien inte längre gäller vokaldurationer utan istället det Tonala förloppet och final förlängning.Svenska inlärares prosodiska konstruktioner har studerats och jämförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och därtill likartade, avvikelser från den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna härledas till det svenska modersmålet och de prosodiska skillnaderna mellan språk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av två grupper av svenska inlärare av franska, den ena med informanter som enbart lärt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlärare som därutöver under en period även vistats i en franskspråkig omgivning. Tydliga avvikelser från den franska normen märktes för samtliga svenska informanter men någon inbördes gruppering bland inlärarna kunde inte noteras.

As a guitarbuilder it is an advantage if you can control and understand what is creating the character of the tone. To approach this vast jungle of variables that controls the tone in a guitar, I built two guitars and in one, guitar 2, reduced the thickness of soundboard, back and sides.The purpose was to compare the guitars and establish if there was a significant difference and what it was, in the guitars ability to produce sound. The thought was also to try the thesis: loud but short, long but moderate tone. Also if a lighter built guitar has an advantage in producing a loud but short ton and vice versa.The instruments has been examined by five guitarist, one guitarbuilder and a professor in Speech, music and hearing at KTH in Stockholm.The relative obvious conclusion is that guitar 2 is a bit louder and has a clearer base and treble but the more part of the guitarists fancied guitar 1 better. This one has got more mass fore the tone to stay alive with.

This graduation paper is based on my interest for wood and its different tonal quality?s.After some time of thinking I decided to write my paper on the tonal difference between two of the most common woods in guitars, East Indian Rosewood and European Maple. I had built two identical guitars before my graduation paper in which the difference was the wood the back and sides were made of. One was being made of East Indian Rosewood and the other being made of European Maple.I chose to speak with a number of people with different angle of approach to the two kinds of wood and its tonal difference and quality?s.

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

Att med hjälp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhäva dess Cantus Firmus är en mycket gammal metod. Detta är en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhävas på flera sätt, exempelvis om den spelas på separat manual med solistisk registrering. Då spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorläge. Vidare kan koralen harmoniseras om i Tonala varianter, med utgångspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk stil.

During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail.In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection.At a close distance the difference between the guitar?s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound.

SummaryI have a great interest in bouzoukis and since I, during my education in guitar making, mainly have focused on building bouzoukis and other traditional folk instruments, I have chosen the bouzouki as the object of my degree project.In connection to the making of these instruments, I started to consider the construction of the bouzouki and why the bouzouki has such a characteristic sound.One of my theories is based on the fact that most bouzoukis are made with floating bridges instead of glued pinbridges. Do these types of bridges differ from each other tonally and if so, how much and in what way?To receive answers to my questions, I have built two identical bouzoukis with different types of bridges, one with a glued pinbridge and one with a floating bridge. I have been very precise in the making of these instruments, giving them the exact same dimensions and using material from the same piece of wood. This to make sure that the instruments should be as exactly alike as possible.After finishing the making of the bouzoukis, I arranged for a sound test where I let musicians play and listen to the instruments.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan stämma trumsetets trummor på olika sätt, med störst vikt på pukornas tonalitet. Jag har undersökt, genom inspelningstester, vad det är som avgör om trummorna blir välljudande i olika musikaliska sammanhang. Jag har genomfört inspelningstester i studio, som representerar de olika typer avstämningssätt och undersökt dessa i fyra olika genrer. De olika stämningssätten har i sintur varierande toner, intervallförhållanden och resonanstider (den tid det tar för trumman att ringa klart). Detta för att kunna jämföra de olika stämningssätten.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.