Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt Tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens Tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det Tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

Denna studie undersöker det Tolkningsutrymme som kan komma att uppstå på grund av oklarheter i förfarandet vad gäller tillfälliga samarbetskonstellationer. Studien är en fallstudie av kvalitativ art och empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fallet består av en samarbetskonstellation och dess beslutsprocess inför en eventuell etablering av en dryport i kommunerna Bjuv och Åstorp. Studien påvisar att det finns oklarheter som har lett till ett Tolkningsutrymme var i de olika aktörerna ges möjlighet till att behålla och utveckla sina egna tolkningar av det aktuella problemområdet. Detta har i sin tur lett till att aktörer som i konstellationens början kände sig tveksamma till projektet har ändrat uppfattning och fått en mer positiv syn på situationen.

Miljöbalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta Tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av Tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av Tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati.Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett Tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s Tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:? Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det Tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven?Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare.

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort Tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet..

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ?God Vård?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.

Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket Tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för orientering?.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort Tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett Tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket Tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för orientering?.

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka Tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och Tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.