Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ?nya? betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika Tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen.

Det är viktigt att diskutera förändringarna inom byggsektorn och hur vi ser på byggprocessen. Genom att omvärdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi ställa rätt krav på varandra.Målet med diplomarbetet är att titta på kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som ställs på mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstå hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.Tillvägagångssättet har varit att söka information i litteratur och därefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. Utgångspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, så vissa delar är mer eller mindre vetenskapliga. Då det är min egen tolkning och andras Tolkningar som återspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika områden för att vara säker på en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd tråd vilka förstå sammanhangen börjar med en allmän bakgrund, sedan har jag gått igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet där det framgår tydligt av det inte finns några definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gå in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förväntning är att hitta ett system där flera aktörer så som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, så att alla i byggprocessen blir effektivare..

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit.

I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en småländsk runsten från tidig vikingatid. Syftet är att granska tidigare läsningar och Tolkningar och revidera dessa där det behövs, samt att utifrån en sannolik tolkning av inskriften säga något om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att läsa och förstå text utgår metoden från en beskrivning av läsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrån en jämförelse med annat runmaterial. Resultatet innebär en nyläsning och -tolkning av en av inskriftens rader.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Det har alltid funnits olika Tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att Tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv.