SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baseratpå individuella Tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes då vi ville geförståelse för vårt problemområde. Det empiriskamaterialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades på.SlutsatserVi har kommit fram till att Tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en radolika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att Tolkning är högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochTolkningen av ett budskap.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska Tolkning använder jag tre perspektiv på Tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Forskning har visat att vår primära Tolkning samt graden av self-efficacy påverkar hur vi hanterar nya situationer och relaterar även till vårt psykiska välmående. Genom vår primära Tolkning utvärderar vi en ny situation som hotfull, utmanade eller som en förlust.  I föreliggande studie var syftet att undersöka hur studenter från det beteendevetenskapliga programmet samt socionomprogrammet ser på sina möjligheter att få arbete efter avslutade studier kopplat till self-efficacy och deras primära Tolkning av situationen som framtida arbetssökande. En enkätstudie genomfördes och det var 122 deltagare varav 57 socionomer. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan programmen i den primära Tolkningen som var relaterat till studenternas grad av self-efficacy.

ResuméFörvärv av företag aktualiserar en rad olika problem. En vanligt förekommande problematik är prisbildning och riskfördelning. Ett verktyg som kan användas för att överkomma olika prisuppfattningar och fördela risker mellan parterna är prestationsprisklausulen. Denna uppsats avser att undersöka hur en klausul där parterna valt att föra köpeskillingen beroende av framtida prestationer skall tolkas.Uppsatsen är ett resultat av en käll- och litteraturstudie enligt traditionell rättsdogmatisk metod. Utifrån en summarisk redogörelse av transaktionsprocessen samt prestationsprisets lydelse och motiv hanterar uppsatsen tre huvudområden: Tolkningsunderlag, Tolkning av prestationsprisklausuler och Utfyllning av prestationsprisklausuler.

Utifrån en fri Tolkning av Porters generiska strategier har vi genom tre delresultat svarat på om kunden uppfattar COS som stuck in the middle. Mycket tyder på att dagens konsument blir allt mer kvalitetsmedveten och långsiktig i sina köpvanor. Vi ser COS som ett exempel på hur lågprisföretagen väljer att möta denna konsumtionstrend och hur satsningen väljer att kommuniceras. Genom att word-of-mouth fått en viktig roll i COS marknadsföring blir den avgörande för COS image. Genom en Tolkning av företagets word-of-mouth och således dess image finner vi att risken är stor att kunden placerar COS som stuck in the middle..

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska Tolkning använder jag tre perspektiv på Tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibelTolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse. I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig Tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större Tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder.

Reglerna för ett testamente finns i Ärvdabalken och reglerar de formkrav som handlingen måste upprätthålla för att den ska bli verksam. Även reglerna för Tolkning av ett testamente återfinns i Ärvdabalken där det tydligt framgår att det finns ett visst utrymme för just Tolkning och omTolkning av handlingen i de fall intentionerna inte klart går att tyda. Det man vill få fram är testators faktiska vilja med testamentet och det är detta man måste försöka utröna så att resultatet av Tolkningen återspeglar testators verkliga intention. Svårigheterna med detta är att berörda personer ofta kan tolka testamentet på olika sätt vilket dessutom oftast leder till att testators vilja inte efterlevs. Uppsatsen har behandlat ovanstående område för att försöka reda ut hur man fastställer testators vilja..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se.

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters Tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhållt har legat till grund för våra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har områden som färg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har också legat till grund i vårt teoriavsnitt.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors Tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om Tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens Tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka Tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en Tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för Tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.