This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection.The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers..

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

Intresset för studien väcktes ur gemensamma diskussioner kring lärares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann därför ett förändringsarbete från traditionell till temabaserade undervisning på gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förståelse för hur förändringsprocessen upplevs och påverkar lärarna samt att vara en del i utvärderingen av lärarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att använda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebär Tolkning och reflektion. När vi studerade tidigare forskning uppmärksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förändringarbetets utveckling. Vi använde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv.Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen.Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde.Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag..

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener frånfilmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel påscener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivassom att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedladen motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäktsker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusikkan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ.Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar tillökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan sessom empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.

Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen..

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:05.