SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.

The aim of this essay is to investigate the murals in the church of Arbrå, what they portrait and how they can be linked to medieval typology as described in Biblia Pauperum (BP), the Poor Man?s Bible. The aim is also to find out what the purpose was to paint medieval churches and what the function of the paintings was. Arbrå Church was painted around 1520-1530, and almost all of the motifs from the Old Testament can be directly traced back to BP as can one motif from the New Testament. Together these paintings represent most of the important events which make out the foundation of the Christian Cult.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

I denna studie har vi undersökt unga kvinnors identitetsskapande i en mansdominerad snowboardkontext, samt deras copingstrategier. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en deduktiv tematisk ansats. Analysens koder och teman grundas i första hand på göra-kön modellen (West & Zimmerman, 1987), tidigare studier som identifierat en maskulinitetsnorm inom snowboardvärlden samt tidigare beskrivna copingstrategier som kvinnor i minoritet använt sig av. Resultatet delades in i fyra teman: Den typiska snowboardåkaren, Sammanhållning och särhållning, Tjejer i backen samt Copingstrategier. Vår tolkning är att informanterna talade om sig själva som fysiskt och psykiskt avvikande från maskulinitetsnormen.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor.Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften.

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien är Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som använts för undersökningen är fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgångspunkt i Lars Palms synsätt om budskapsstrategier. Materialet som studerats är fyra olika kampanjmaterial, två filmer och två annonser, från Rosa Bandet-kampanjen mellan år 2011 och 2014. Studien är en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebär att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stämmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ?känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider? (Kursplan för SV1201 ? Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan.

Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ?Att hävda ett revir? i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem.Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende.