Problem: Vår uppfattning om forskningsläget kring småföretag och kompetens är att fokus främst ligger på småföretagens problem med att få tillgång till och utveckla kompetens. Samtidigt går det inte att bortse från att det redan finns mycket kompetens i småföretag. En ökad förståelse kring denna kompetens tror vi kan gynna både små och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just på grund av begränsade resurser kan ha en bättre förmåga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det är emellertid få studier som granskar hur kompetens i småföretag kan synliggöras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Instansordningsprincipen har central betydelse i förvaltningsprocessen. Dess närmare innebörd och tillämpning har dock sällan diskuterats. Därför görs en bred tolkning av principen och dess syften och funktioner utreds. Uppsatsen behandlar vidare hur instansordningsprincipen ska tillämpas vid ändrad processram, rättegångsfel och situationer där något aktualiseras i överinstansen som underinstansen inte ansett sig behöva ta ställning till. Även instansordningsprincipens betydelse för själva domstolsavgörandet behandlas.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

Syftet med uppsatsen är att möjliggöra påståendet att fastighetsannonser kan marknadsföras bättre.Ett samband mellan de ord och begrepp som används i bostadsannonser och intresset för ett objekt har upptäckts inom målgruppen 19-28 år. Det finns ord och begrepp som används inom bostadsannonsering och resultaten från denna studie har visat på trender till att vissa inte fångar ett lika högt intresse som andra. Marknadsföringen av bostäder kan därför inte ses som optimal, och rekommendationer ges till att vidare forskning inom kommunikationens effekter och struktur för bostadsannonsering bör göras..

This master thesis is about the production of the record ?Brutus? with the band ?Trilobit?. Trilobit consists of the three musicians, myself, Stina Hellberg Agback on pedal harp, Simon Sva?rd on guitar and Karl Jansson on drums.During the production, I have analyzed different aspects of my own musicality and also the role of the pedal harp in jazz. I have found techniques that have simplified chromatic movements on the pedal harp, and also techniques that has developed the rhythmical aspect of my improvisation.I have also looked into my process in improvising and composing and developed new aspects, many thanks to the close collaboration with Simon Sva?rd..

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.