Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

Detta arbete är en del i ett större tvärvetenskapligt projekt, ?Hyttehamnsprojektet?, som initierades efter att en medeltida masugnsruin upptäckts i Hyttehamn i nordöstra Västergötland. Min del i projektet har varit att utföra en pollenanalys på sedimentprover från Kvarnsjön, belägen i närheten av Hyttehamn. Syftet var att utreda hur landskapet runt sjön förändrats under tiden hyttan var igång. Ingen pollenanalys har tidigare utförts i området.

Diabetes är idag ett stort folkhälsoproblem. Över 170 miljoner människor i världen lever med sjukdomen och av dessa är 90 % personer med typ II diabetes. Under de senaste åren har förekomsten av typ II diabetiker ökat markant över hela världen. Att leva med sjukdomen diabetes kräver betydande insatser och kunskaper. Det innebär även krav på regelbunden livsföring och aktiv egenvård.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmänna värnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl YdénSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte så storkänslomässig uppfattning om dem heller. Derasattityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervjuResultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

Bakgrund: Direkt självskadebeteende är ett globalt växande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt självskadebeteende innebär när en person fysiskt skadar sig själv framför allt genom skära sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sådana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begränsad kartläggning på hur vanligt detta beteende är och misstankar finns om att mörkertalet är stort. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt självskadebeteende inom somatisk vård.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de båda läroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och färdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begränsningar.De två läroplanerna och deras medborgarideal är på många sätt väldigt lika varandra, men de olika påverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de båda läroplanerna ligger i linje med den internationella läroplansutvecklingen vad gäller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) påvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De två läroplanerna är grundade i olika pedagogiker och läroplanskoder, något som påverkar elevens relation till stoffet och därmed även beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra läroplaner är de formulerade på ett särskilt sätt av särskilda anledningar, något som kräver en medveten hållning hos de lärare som vill utbilda demokratiska och källkritiska medborgare ? i enlighet med läroplanen!.

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de båda läroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och färdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begränsningar.De två läroplanerna och deras medborgarideal är på många sätt väldigt lika varandra, men de olika påverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de båda läroplanerna ligger i linje med den internationella läroplansutvecklingen vad gäller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) påvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De två läroplanerna är grundade i olika pedagogiker och läroplanskoder, något som påverkar elevens relation till stoffet och därmed även beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra läroplaner är de formulerade på ett särskilt sätt av särskilda anledningar, något som kräver en medveten hållning hos de lärare som vill utbilda demokratiska och källkritiska medborgare ? i enlighet med läroplanen!.