Sök:

Sökresultat:

2018 Uppsatser om Tolkning av ćrsredovisning - Sida 46 av 135

En lÀroplan utan stort tolkningsutrymme? : En undersökning av Lgr11 ur ett lÀsarorienterat perspektiv

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based.The method used is the literary theories of reader ? response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish.

FÀrglÀra i praktiken : En studie och tolkning av Betty Edwards tankar om fÀrg i praktiken

Studien har som utgÄngspunkt att utveckla min fÀrglÀrakompetens som konstnÀr och pedagog i bildÀmnet. För att bespara tid utgÄr min undersökning frÄn en bok av Betty Edwards ?Om fÀrg? som sÀger sig kunna ge kunskap i fÀrglÀra pÄ ett praktiskt och relativt enkelt sÀtt, i boken förklaras bland annat om fÀrgsystem sÄ som RGB-skala, egenskaper i fÀrg som fÀrgton, valör och intensitet, Àven kunskaper om fÀrgens inverkan pÄ varandra, harmoni och de olika tillstÄnd jag kan befinna mig i under skapandet av en bild. Genom att praktiskt genomföra bokens samtliga övningar har jag genom att analysera loggboksanteckningar, film och utfallen av mina skapade material kommit till en slutsats i denna studie. Resultatet pekar pÄ att begreppsliggörandet Àr av stor vikt i processen att utveckla min fÀrglÀrakompetens.

Fight Clubs pedagogiska möjligheter : En studie av Fight Club och dess möjlighet att forma kritiska lÀsare

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Odling med naturen som förebild : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden VÀxer -Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010

Vi Àr en grupp blivande trÀdgÄrdsingenjörer som har fÄtt möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell kökstrÀdgÄrd vid WanÄs skulpturpark i nordöstra SkÄne. Detta skriftliga arbete Àr en del av det projektet, som Àr ett samarbete mellan SLU och WanÄs stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs nÀrmare i arbetet. Efter inlÀmning av arbetet sÄ kommer anlÀggning att ske vid WanÄs.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrÄn permakultur.Begreppet kommer ifrÄn Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltsÄ, kort sagt, hÄllbar odling. Information om permakultur har jag frÀmst fÄtt genom en litteraturstudie samt ett besök pÄ Holma skogstrÀdgÄrd.

Territorialitetsprincipen och sÀkerstÀllandet av en vÀl avvÀgd fördelning av beskattningsrÀtten : TvÄ rÀttfÀrdigandegrunder med samma rÀttsliga innehÄll?

Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomomrÄdet för direkt beskattning. Emellertid begrÀnsas denna behörighet genomfördragsbestÀmmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsÀtta att tillÀmpa en inskrÀnkande skatteregel mÄstebestÀmmelsen rÀttfÀrdigas genom ett tvingande hÀnsyn i allmÀnintresset.Uppsatsen syftar till att klargöra det gÀllande rÀttslÀget avseende dels territorialitetsprincipensom rÀttfÀrdigandegrund inom EG-skatterÀtten, dels det av EG-domstolen anvÀnda uttrycketsÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten som rÀttfÀrdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rÀttsliga innehÄllet i de tvÄ termerna Àr detsamma.Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rÀttsliga innehÄllet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrÀttfÀrdigandegrunden sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten men att detsenare inte utesluter andra sÀtt, Àn i enlighet med territorialitetsprincipen, pÄ vilkafördelningen av beskattningsrÀtten kan ske. Eftersom att dessa rÀttfÀrdigandegrunder tjÀnarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrÀtten har en starkare stÀllningsom rÀttfÀrdigandegrund Àn territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersÀttas av sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten..

Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

I grÀnslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhÄllningssÀtt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt MÄnadshÀfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Uppsatsens syfte Àr att analysera den frikyrklig grÀnsdragning i förhÄllande till nazismen med hjÀlp av sociologisk teori om gruppidentitet. PÄ grund av att synen pÄ judarna Àr avgörande för nazismen behandlas synen pÄ judarna bÄde avskilt frÄn, och tillsammans med nazismen. De övergripande frÄgor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv Àr: 1. Drar respektive samfund/rörelse/Äsikt en grÀns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Visionen om en idéernas stad En fallstudie av Lunds kommuns varumÀrke

VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..

I anvÀndbarhetens namn : en granskning av tre lÀrosÀtens reformarbete vid införandet av det nya speciallÀrarprogrammet

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Kristologiska och soteriologiska aspekter av det nya perspektivet pÄ Paulus i Gal 2:15-21 och 3:10 : en exegetisk diskussion

Uppsatsen Àr en komparativ studie, dÀr James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en mÀnniska rÀknas som rÀttfÀrdig samt varför Kristus dog utifrÄn Gal 2:15-21, 3:10 jÀmförs och vÀrderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser Àr rÀttfÀrdighet, ?????????? och laggÀrnigar, ????? ?????.

En teoretisk studie av produktdifferentiering - à la Hotelling - i tvÄ dimensioner

TvÄ företag, konkurrenter pÄ en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jÀmviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i tvÄ horisontella dimensioner. En tolkning Àr att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvÄdimensionell stad. Av intresse Àr frÀmst optimal grad av differentiering. FrÄn genomgÄngen litteratur stÄr det klart att NashjÀmvikten bestÄr av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestÀms direkt av en transportkostnadskoefficient.

Man kan ju alltid pÄverka... : En studie om hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtal

Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.

Fem gymnasielÀrares syn pÄ livsfrÄgors didaktiska tillÀmpning i religionskunskapsÀmnet

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Balanced Scorecard ? En studie pÄ ledningsnivÄ om kommuners tolkning av modellen

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.

LÀra franska via Internet?: en studie av hur ett lÀromedel uppfattas av en grupp Ättondeklassare i relation till mÄlen i moderna sprÄk samt hur vÀl det svarar mot dessa mÄl

Denna studie beskriver en grupp Ättondeklassares uppfattning om vad de lÀr sig via ett Internetbaserat lÀromedel i relation till min tolkning av kursplanens mÄl, samt Àven vilken relation det finns mellan min analys av detta lÀromedels förutsÀttningar till mÄluppfyllelse och elevernas enkÀtsvar. Min teoridel tar sin utgÄngspunkt i olika delar av sprÄkforskningen och tyngdpunkten Àr lagd pÄ Krashens teorier om acquisition och learning, det vill sÀga sprÄktillÀgnelse och inlÀrning. Jag analyserade det Internetbaserade lÀromedlet ?LÀr dig franska med Charlotte? utifrÄn kursplanens mÄl i moderna sprÄk. DÀrefter genomförde jag en enkÀtundersökning bland eleverna om hur vÀl de sjÀlva tyckte att lÀromedlet hjÀlpte dem att nÄ upp till delar av dessa mÄl.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->