Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll..

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anställda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrån tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, även kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka är arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrån tidigare forskning kring studieämnena.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Denna studie omfattar och undersöker de förhållande som existerar kring psykologi och ludologi med på att förena sambanden mellan människors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration där funna samband påvisas. Av det material som använts mest (som hållfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

ABSTRACTTitle: Cultural dimensions? and their relevance in the interpretation of TV commercialsThe purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininityand individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are.We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at theinterpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:?How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials?We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimensionindividualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents? answers fittedthe best to the highlighted theories.

AbstractThe purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils? own thoughts and how they express them.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Syfte: Syftet med studien är att belysa förskollärares tolkning, förståelse och levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, där svåra lek- och samspelssituationer uppstår. I studien belyses även förskollärares levda erfarenheter kring eget lärande i arbetet med svåra lek- och samspelsprocesser. De frågeställningar studien utgår ifrån är Hur tolkar och förstår förskollärarna situationer där svårigheter i lek och samspel uppstår? Hur handlar förskollärarna? Vad medverkar till att förskollärarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssätt menar förskollärarna är framgångsrika i svåra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollärarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvärldsansats använts för att få tillgång till förskollärarnas levda erfarenheter kring svåra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvärlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå förskollärarnas levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion är utgångspunkten för att få tillgång till andras livsvärldar (Bengtsson, 2005).

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Detta arbete har fokuserat på spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrån Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat på visuella medier. Arbetets frågeställning sammanfattades som: hur förändras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrån enbart estetiska förändringar och intertextualitet?För att besvara frågeställningen skapades en artefakt gjord under praktik på Double Zero One Zero baserat på deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktärerna med karaktärer från My Little Pony: Friendship is Magic. Därefter fick fem personer läsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade på att även om Respondenten hävdade att detta var samma narrativ förändrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktärerna. Därtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.