Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6. Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning.

Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar straff utifrån frågan om varför vi ska straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med områdesbestämmelser och detaljplaner.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras.