Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt.

Mitt kandidatarbete handlar om att utforska ett mönster, förstå dens ordning, mening och system. Detta ska leda till en tredimensionell gestaltning som Tolkar mönstrets uppbyggnad..

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen Tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur Tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man Tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 Tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever Tolkar bilder, om de Tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

Arbetar man inom polisen eller andra delar av rättssäkerhetskedjan kommer man dagligen i kontakt med Tolkar. Deras arbetsuppgift är att göra kommunikationen möjlig mellan till exempel en målsägande och en polisman. Efter att ha hållit förhör under sommaren 2004 på en polismyndighet insåg vi svårigheterna med att få fram frågorna på rätt sätt samt att veta om svaren man fick tillbaka verkligen var rätt formulerade. Med tiden har vi utvecklat tankarna kring dessa svårigheter. Vad har egentligen Tolkarna för kunskap om rättssäkerhet? Vad har de för utbildning? Finns det någon förhörsmetod som lämpar sig bäst då man håller förhör genom tolk? För att få svar på dessa frågor kommer vi att intervju bland annat en advokat som uppmärksammat problemet, en förhörsmetodsexpert samt källor inom polisen.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna Tolkar visualiseringarna.

Flera stora företagsskandaler har de senaste åren skakat finansmarknaden. Detta har skapat en debatt där revisorns trovärdighet ifrågasätts och då främst dennes oberoende. Att identifiera de specifika relationer som revisorn är involverad i kan hjälpa revisorn att hantera sitt oberoende. Vårt syfte med denna uppsats var att ur ett relationsperspektiv beskriva och jämföra hur revisorerna kan hantera oberoendefrågan. Vi valde att göra personliga intervjuer med fyra erfarna revisorer från två mindre och två större revisionsbyråer.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baseratpå individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och Tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes då vi ville geförståelse för vårt problemområde. Det empiriskamaterialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades på.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en radolika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal Tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur Tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldre-omsorgen Tolkar och använder socialtjänstlagen i handläggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod används och totalt har sex biståndshandläggare inter-vjuats.De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är:? Hur Tolkar biståndshandläggare portalparagrafen, värdegrundspara-grafen samt biståndsparagraferna i socialtjänstlagen?? Hur använder biståndshandläggare ovannämnda paragrafer i hand-läggningsprocesser?? Vilka möjligheter har biståndshandläggare att påverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som används är organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori är makt, byråkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet är indelat i fyra teman där resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat är att det förekommer variationer på hur biståndshandläggare Tolkar socialtjänstlagen och att tolkningarna påverkar hur lagen används i handläggningsprocesser.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare Tolkar två utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan återspeglas i verksamheten. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats på fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanställning och analys av resultat. Resultatet visade på att även om alla förskollärare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollärarna fokus på olika delar och nivåer och därmed såg också deras arbete ut på olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns säkerhet i förskolan och hemmet.

En kvalitativ studie har genomförts på tre kampanjbilder från IQ-initiativets satsning ?IQ student?. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat på att det alltid finns en anledning till att dricka alkohol. Studien har med hjälp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda på hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt Tolkar dem. Studien utgick från teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor Tolkar handlingsförklaringar beroende på bedömarens perspektiv och innehållet i handlingsförklaringen. Undersökningen genomfördes kvantitativt genom en enkätundersökning som baserades på en dialog mellan två personer. Den ena personen utför en handling vilket den andra personen ger olika handlingsförklaringar på. Handlingsförklaringarna delas upp mellan tre olika förklaringsmodeller vilka är skälförklaringar samt interna och externa bakgrundförklaringar. Varje handlingsförklaring följs sedan upp av frågor där respondenten får tolka den aktuella handlingsförklaringen.