Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker.Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv..

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys.Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ?El i Jyamrung? samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap..

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

Bakgrund: Vi är speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lärande. Vår studie handlar om att ta reda på vad barnen lekerutomhus och hur de lär sig utifrån barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lärandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lärandet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad barn, fyra till fem år gamla lekerutomhus och hur de lär sig utomhus utifrån barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn på tre olika förskolor, i åldrarna fyra till femår.Resultat: Vårt resultat visar att det barnen lär sig utomhus lär de sig självaeller av någon kamrat, det är inte något barn som nämner attpedagogerna lär dem något utomhus, pedagogerna är inte heller medi barnens lek. Rörelselekar är de lekar som barnen ägnar sig mest åt.Att gunga och cykla är de lekar som de flesta barnen sysselsätter sigmed..

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv på sin skriftspråksutveckling? I denna kvalitativa studie strävar vi efter att få svar på denna fråga genom intervjuer med två pedagoger och några av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte är att tillägna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftspråksutvecklingen. Genom studien vill vi också inhämta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lärande i läs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien är hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv påverkar deras undervisning.