Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten.

I följande rapport behandlas ämnet förnyelsebar energi i samband med textila material. I resultatet ges förslag till möjliga tillvägagångssätt för integrering av flexibla solceller i väv- och varptrikå. Alternativ till maskintillverkare och maskintyper redovisas och potentiella användningsområden diskuteras. Även förlag på typ av flexibel solcell presenteras. Teorin vilket rapporten grundar sig på är humanekologisk.

Syftet med denna litteraturstudien är att belysa modersmåletsmålets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som ämne, men också som inverkan till andra ämnen utifrån ett interkulturellt perspektiv..

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Dagens gymnasieungdomar ? morgondagens arbetskraft. Den tesen har varit grundläggande i vårt uppsatsarbete. I vår egen framtida yrkesroll som personalvetare kommer vi att möta morgondagens arbetskraft och därför är det intressant att göra en studie om ungdomars sociala konstruktion av arbetslivet. Syftet är att beskriva och resonera kring de konstruktionsprocesser som ligger bakom ungdomars bilder av arbetslivet.

Huvudsyftet med uppsatsen har genom utvärdering varit att undersöka om man för arméns del i Försvarsmaktens insatsorganisationplanerat för ett praktiskt genomförande av personal- och kompetensförsörjningen. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Hur ärförsvarsmaktens organisation uppbyggd idag kontra de huvuduppgifter som organisationen är ålagd att kunna lösa? Hur hanteraspersonal- och kompetensförsörjning i arméns del av insatsorganisationen idag? Vilka konsekvenser får dagens personal- ochkompetensförsörjning för grundorganisationen? Vilka förbättringar bör göras inom insatsorganisationen avseende personal- ochkompetensförsörjning och vilka resurser kräver detta?Den teoretiska ramen utgörs av Sandberg & Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito. Iuppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger dels på styrdokument från riksdagen, regeringen och försvarsmakten och dels på intervjuer av personersom är en del av implementeringen av den insatsorganisation som skall vara fullt användbar 2004-12-31. Varje intervju avslutas med attrespondenten får ta ställning till hur väl ett av intervjuaren formulerat påstående stämmer överens med respondentens uppfattning.Påståendet sammanfattar intervjuns huvudproblem dels med personalförsörjning och dels med kompetensförsörjning inom ramen förinsatsorganisationen och dess beröringspunkter.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats medkompetens i lärande som sedan genererar områdesvisa slutsatser som dragits av analysarbetet.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera processbegreppens utveckling och dess praktiska användning idag. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt och systemteoretiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. Det bör förtydligas att den historiska utvecklingen är ett första empiriskt kapitel vilket följs av en teoretisk referensram. Ytterliggare ett empiriskt kapitel följer sedan som beskriver den praktiska användningen av processbegreppet. Detta visar även på vandringen mellan teori och empiri.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Det finns formulerade direktiv som lärarutbildningen på Malmö Lärarhögskola delar ut till sina lärarstudenter där det framgår att relationer är viktiga att etablera för en lärares yrkesutövning. Dessutom bedrivs även forskning på Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. Däremot har jag under mina studier på lärarhögskolan upplevt väldigt få exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lärare undrar jag hur viktigt det är att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.